Då var helgen över igen. Vi var hos svärföräldrarna i Matrei in Osttirol. Lite snö, lite kallt och lite vind och ingen träning alls. När vi är där vid den här tiden på året blir det inte mycket gjort. Är det barmark är det perfekt att träna lite spår och när jag tränade med dummes var det också bra, med bra områden och inte behövde jag vara rädd för att bli bortjagad heller. Nåja ett litet träningspass med fjärren blev det ändå och nu tror jag att det börjar gå upp för stackars Russin vad det är jag egentligen vill. Naturligtvis dök det upp ett nytt problem nu ikväll och det är att hon vill själv bestämma när positionen ska växlas och väntar inte på ett nytt kommando.  Nu blev det lite bråk om det, fick ihop det rätt så bra och avslutade det så får vi träna på i morgon igen. Vi ska klara av det riktigt fint har jag bestämt.  Annars inget nytt hos oss, så ha en fin vecka

Igår tränade vi lite i garaget igen. Russin tycker det är jättekul och igår var det inget fel på farten.  Inte är det några vackra omgivnngar, men jag är glad över att vi kan hålla till därnere när det är blött, kallt och mörkt därute.

… två olika saker här just nu. Dels är det apporteringen och där vill jag att Russin ska komma in riktigt tajt och liksom bjuda på apporten. Jag har försökt det förut, men det är något som verkligen är svårt. Vid inkallningen utan apport har jag fått till det rätt så bra, men jag är fortfarande inte riktigt nöjd. Med apporten i munnen är det skitsvårt tycker Russin, men med en envis matte kanske vi kan få till det så småningom. Det andra som vi nöter är fjärren, där jag, som många andra, har problem med att Russin definitivt inte tycker om att jag går så lång bort. Hon förflyttar sig mot mig. Så länge som jag står nära dvs ca 4-5 meter är det ok. Jag får försöka klura ut hur vi ska lösa det hela och naturligtvis nöta vidare. Det är kul med lite småövningar och att nöra, men jag hoppas att det snart ger resultat 🙂

Annars inget nytt. Vädret är varken bra eller dåligt, ingen snö och blött och skitigt.

Igår var jag iväg med Russin hos en kostrådgivare. Det var verkligen intressant och det var naturligtvis mycket nytt och lite mindre nytt som jag fick veta. Vi hade pratat lite förut i telefonen och jag har varit där innan dvs för ung. 1 1/2 år sedan när jag ställde om maten från torrfoder till BARF till Russin. Nu hade jag skickat över Russins blodvärden så rådgivningen var nu pga av hennes något höga njur- och levervärden och hennes spondylos. Vad vi nu kommit fram till är att jag ger henne lite för mycket grönsaker, lite för lite ben och att jag inte ska ge henne kött varje dag utan byta ut köttet två gånger i veckan mot tex kokt hirs eller fil, yoghurt. Jag fick tex veta  vilka grönsaker som är bra för hundar i allmänhet och för Russin i synnerhet. Ja, det var mycket att skriva upp och det är en del att tänka på. Det som jag tycker är verkar bäst och som jag beställde med en gång när jag kom hem, är två olika tabletter med kinesiska örter. Med dessa ska jag långsamt kunna dra ner Russins smärtstillande igen. Det vore toppen om det fungerade. Jag återkommer om det så småningom.

På nyårsdagen la jag ett spår till Russin. Det var ett tag sedan jag la ett riktigt spår till henne. Jag har, även om det inte blev så mycket träning i december pga snön, koncentrerat mig på att få ner hennes hastighet och öka hennes noggrannhet. Spåret gick bra och hon gick med ett bra tempo så nu fortsätter jag att träna på detta.

Ja och vad har vi för planer 2013.

Jag drömmer om …

Ett förstapris FH 1 – Spår

FH 2 – (det kanske motsvarar högre klass spår?)

Fortsätta att tävla på olika tävlingar och fixa fler förstapris i BGH 3.

Starta på lydnadsprov i Sverige

Allt hänger naturligtvis på hur Russin mår, så vi får se hur det blir.

Idag stack vi iväg och åkte kälke. Vädret var fint och det var inte så kallt. Vi hade en riktigt härlig eftermiddag.

Arthur och Russin Hoher Sattel

Om jag nu tänker tillbaka lite på hur det har gått för oss så kan jag faktiskt inte vara mer än nöjd. Vi har haft många fina framgångar att blicka tillbaka på och för mig känns det helt fantastiskt att vi har kunnat starta på olika tävlingar och det med fina resultat även om Russins rygg spökar. Jag är så glad över lilla Russin och jag hoppas att vi får ett fint år 2013 tillsammans.

Så önskar jag alla mina vänner och bekanta ett riktigt gott nytt år!!

Över juldagarna var vi i Matrei i Osttirol hos svärföräldrarna. Det var rätt skönt att komma hemifrån ett tag, men ännu skönare att komma tillbaka igen. Tyvärr blev det inte någon träning för Russin alls. Några långpromenader i snön som var i Matrei mycket mer blev det inte.

Den 27 och den 28 december jobbar jag och sen blir det några dagar ledigt igen

Här en liten bild på Russin och mig på en promenad på julaftonen

Tänkte att jag skulle försöka filma lite av mina träningar i framtiden för att lättare finna felen vi gör. Det blev ett litet försök nere i garaget eftersom det var så kallt och mörkt ute. Inte är det optimalt att träna på asfalten, men bättre än ingen träning alls. Just den här dagen var det kanske inte så mycket fart i Russin, men jag tycker ändå man ser att hon tycker det är roligt!

I dag hade vi en vacker men kall morgon. Russin fick lite tasskramp och var glad när jag vände om igen för att hämta kameran. När jag sedan gick ut igen tittade hon lite snopet på mig ”måste vi verkligen gå ut igen?” Lite snö har vi fått här i dalen,  men inte så mycket.

Det har nu gått över en månad sedan jag skrev det sista inlägget. Det är visserligen inget speciellt som hänt, men mest beror det väl säkert på att jag helt enkelt inte har haft någon lust till att skriva. Vad har nu hänt?
Eftersom Russin regelbundet får smärtstillande, så var det dax att göra ett blodprov för att se hur hennes värden såg ut. Som befarat visade blodet att njurarna inte är helt ok. Värdet är inte oroveckande på något sätt, men senast om sex månader ska det kollas upp igen och då får vi se om vi ska sätta igång något. Eftersom Russin inte längre får något torrfoder utan bara rått kött och lite grönsaker (BARF) så kanske även det har förändrat henne blodvärden. Efter Jul har jag tänkt att ta kontakt med en sk näringsrådgivare för att anpassa hennes kost med smärtstillande. Vi har även varit och kontrollerat Russins tryck i ögonen. Eftersom hon inte är goniofri så bör det kontrolleras i mellanåt. Trycket var tack och lov OK, men vetten drog bort några ögonhår som irriterade hornhinnan och ögonläkaren bad oss komma tillbaka om fem månader igen för att kolla upp hennes ögon.
Två veckor efter blodprovet ville Russin helt plötsligt inte äta, inte ens godis ville hon ha. Tack och lov varade det bara i två dagar och sen var allt som vanligt igen. En vecka efter det så hade hon diaree i två dagar. Lite jobbigt, speciellt när man måste springa ut fyra gånger mitt i natten, men man får väl vara glad över att hon säger ifrån så man hinner ut iaf.
Nu när jag skriver, känns det väl som om det varit mycket sjukdom, men jag är ju van att det alltid är något. Nu höll jag på att skriva att det inte bekymrar mig mycket, men det stämmer naturligtvis inte. Jag tycker att det är jäkligt jobbigt och ofta ångrar jag att jag överhuvudtaget har skaffat hund.
Igår när vi var ute på en liten promenad träffade vi en härlig flathane på tre år. Så fin han var!! Full av glädje och fart och ändå så mysig. När jag kom hem började jag nästan att gråta. Den här glädjen och lite clownaktiga, det är något som Russin inte har och som jag saknar så.
I morgon ska vi iväg och försöka få ihop något julkort och på eftermiddagen ska vi på svenska klubbens jul och luciafest i Innsbruck och jag hoppas att vi får lite god svensk julmat.

Idag har vi faktiskt hunnit med lite grann. Jag hade bestämt tid hos Susi för lite lydnadsträning redan 8:30 i morse. Russin tyckte det var toppen. Jag ville bara få kollat vad Susi tyckte om vi gjort några framsteg sedan sist och vi var bara där en halvtimme. Vi gick igenom lite snabba läggande under gång som Russin har så svårt med. Det har visserligen blivit lite bättre, men så vidare snabbt är det väl fortfarande inte. Vi får träna lite mer 🙂
Sen åkte vi hem och så la jag ett spår till Russin, lite längre än förra gången, annars blev det nog rätt så likt det från i förrgår. Själva spåret gick hon fin och rätt så lugnt, men tappade bort det vi någon vinkel, men hittar det naturligtvis igen och spårar vidare. Alla förmålen hittade hon och markerade fint. Vad jag märker blir hon väldigt stirrig när hon tappar spåret. Nu när jag märkte det tog jag tag i henne och lugnade ner henne och när jag märkte att hon var lugn sa jag bara spår till henne och så tuffande hon vidare så fint. Kul är det!
På eftermiddagen stack vi iväg till Achensee och gick en liten promenad. Lite soligt, varmt men blåsigt var det. Russin tyckte det var härligt att kunna springa och bada hela tiden. Man såg riktigt hur hon njöt ♡ . Den oroliga matten hoppas att inte ryggen spökar senare. Än så länge ser det tack och lov bra ut.

Russin och jag am Achensee 4.11.2012

Am Achensee 4.11.2012