Bolmendagar

Just nu sitter jag i ”våran” lilla stuga ”Lillebo”. Vädret har slagit om, och det är riktigt höstligt. Det regnar lätt och det blåser en lite kallare vind. Arthur stack iväg för att fiska på förmiddagen och jag har bakat en liten äppelkaka och inte gjort något alls speciellt. Jag njuter av att vara här, att gå mina rundor i skogen, sätta mig lite vid sjön och bara njuta. Det är så synd att stugan inte är lite, lite större för då hade det varit perfekt. Stugan är toppen för några dagar, men ska vi vara här en till två veckor behöver vi lite mer plats för att hänga upp våra kläder och speciellt när det är som idag, lite regnigt är det lite problematiskt.

Peppar är lite herre på täppan och skäller på allt och alla som går förbi. Skäller även på annat som han tycker verkar vara lite läskigt. Det verkar som om han är lite inne i en spökålder. Ibland tror jag att han ser lite dåligt, men andra gånger verkar det inte vara något fel på synen inte. Nåja, under hela semestern tycker jag han verkar väldigt uppskruvad och nervös. Det är riktigt jobbigt, men det är ju så han är, även om jag nog aldrig kommer att acceptera hans beteende.

Det finns nästan inga lingon och blåbärsriset är på sina ställen helt brunt. Det märks tydligt att det är alldeles för torrt. Karl-Johan svampar är det rätt så gott om, men de är väldigt maskätna och det är svårt att hitta fina exemplar.

Lillebo 20180910

Kortbesök i Djupekås

Vi har just kommit tillbaka från en liten utflykt tillsammans med Åsa till våran storasyster Elisabeth i Djupekås. Vi körde i går förmiddag, hämtade upp Åsa i Magnarp, köpte en blomma till Elisabeth på ”Lilla Hults” och tankade bilen i Ängelholm innan det bar iväg. I Hässleholm stannade vi till och tog oss en överraskande god räkmacka. Eftersom vi skulle vara hos Elisabeth först klockan fyra hade jag sett ut Kjugekull som ett litet extrastopp. Otroligt vackert var det där och vi gick en härlig runda på ca 3 km. Därefter gjorde vi ett snabb runda till Bäckaskogs slott. Fint slott med vackert läge. Sen var det bara en halvtimmes körning till Elisabeth. Vi hade en trevlig och mysig kväll med mycket god mat. Vi sov över i den lilla gästlägenheten och efter en god och yppig frukost körde vi tillbaka igen.

Det blev ett litet stopp på Lilla Hults trädgård igen där jag köpte några blommor till pappas grav och i Magnarps hamn köpte vi lite Fisksoppa som vi åt hos Åsa Mycket god!

I morgon ska vi upp till Lillebo och det ser vi verkligen fram emot.

Kjugekull 20180906-2Kjugekull 20180906-3Kjugekull 20180906-4Kjugekull 20180906-5Kjugekull 20180906-6Kjugekull 20180906-7Kjugekull 20180906-8Kjugekull 20180906-9Kjugekull 20180906

Sverigesemester

Då var vi hemma i Sverige igen. Känns riktigt bra och mamma är lite bättre än jag tänkt mig, även om jag redan har märkt att vissa dagar är bättre än andra.

Resan upp gjorde vi i fredags och vi startade vid fyra tiden på morgonen. Färjan över till Rödby var bokad klockan 14:15 och vi checkade in 14:05 vilket naturligtvis var väldigt bra timat. I Laholm var vi 18:30 och eftersom vi var väldigt hungriga körde vi och hämtade en pizza innan vi körde hem till Mamma.

Vi har hittills haft ett fantastiskt väder, med mycket sol och värme. På förmiddagarna har vi jobbat med mammas trädgård och njutit av sol och värme på stranden på eftermiddagarna.

Peppar får också semester och jag har inte tränat en enda gång och det är kanske därför han verkar vara väldigt nervös och uppskruvad. Jag vet ju att han brukar vara det, men nu är det lite väl mycket. Ibland känns det nästan som om han inte tror att han kommer att hinna med allt annars. Det känns inte riktigt bra det hela. Så länge vi är inne är allt okey, men så fort vi kommer ut är han jätte stressad och jobbig. Jag har kanske för stora krav på honom och ibland tänker jag att det kanske kan kvitta, men jag tycker det är jäkligt jobbigt när han stressar omkring och drar i kopplet som en annan dåre. Han verkar även osäker och skäller vid olika ljud och på andra hundar. Detta vet jag ju om att han gör även hemma ibland, men nu är det mer påtagligt.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Varma sommardagar

Vi har det otroligt varmt och visst ska det vara det när det är sommar, men nu är det lite väl varmt. Termometern går upp till 38° varje dag och det är riktigt ansträngande att jobba. Vi har ju ingen luftkonditionering på jobbet och ibland sitter man bara på stolen och känner hur svetten rinner medans man försöker att koncentrera sig på arbetet. Peppar får ha sin kyljacka på sig och jag vet inte riktigt, men jag tror att han tycker det är rätt skönt emellanåt. Han flåsar iaf mycket, både på natten och på dagen och dricker naturligtvis mycket.

Det är till och med så varmt så att man nästan drar sig för att vara ute och vandra. Det blir helt enkelt för jobbigt.

På kvällarna försöker jag iaf träna med Peppar en del. Just nu koncentrerar vi oss på att försöka få fotgående lite finare. Det där med koncentrationen är ju inte riktigt Peppars grej. Vi hade Obedience träning på onsdag förmiddag den 15 augusti och då kom även Christian Steinlechner och Nicole Malle. Jag fick lite bra tipps då, så det är det vi tränar på.

Att Nicole och Christian kom på onsdagen berodde på att Michi köpt en valp av dom ”Lotte” och ytterligare en valp har sålts till Tirol. Det blev alltså en liten mini-valpträff i Weer medans de var på semester hemma i Tirol kombinerad med lite obedience träning. Väldigt roligt!!

Här kommer några bilder från gårdagens vandring i Kühtai 🙂

Två dagars semester

Så mysigt med lite semester. Känns bara så skönt. Redan tidigt på året tog jag semester på måndagen eftersom jag då trodde att vi skulle vara med på en obedience tävling på söndagen och tänkte att det skulle vara skönt med en extra dag då. Nu blev det ju ingen tävling detta året, men semesterdagen hade vi ju kvar. Jag övertalade Arthur att ta semester han också och så tog vi en dag till eftersom vädret var så fint. På lördagen var vi ute och letade svamp. Vi hittade några kantareller, men det var många som hade torkat. Det är ju så varmt och torrt. På kvällen hade vi lite Rallyobedienceträning. Det är riktigt kul, även om jag inte riktigt har koll på alla skyltar. På söndagen hade vi obedienceträning på förmiddagen. Peppar och jag har problem med fotgåendet, det är konstigt att jag inte får till det. Något fel måste jag göra. Resten av övningarna gjorde han riktigt bra.

Igår steg vi upp rätt så tidigt. Vi hade beslutat oss att köra till Zillertal – Schlegeisspeicher för att därifrån göra en längre vandring över Olpererhütte och Friesenberghaus. Det var en underbar dag och vandring som vi säkert kommer att blicka tillbaka på i vinter. I dag åkte vi till Achensee och hade en härlig bad och soldag. Underbart och Peppar fick bada så mycket han ville.

Zilllertal 31072018-1Zilllertal 31072018-2Zilllertal 31072018-3Zilllertal 31072018-4Zilllertal 31072018-5Zilllertal 31072018-6Zilllertal 31072018-7Zilllertal 31072018-8Zilllertal 31072018-9Zilllertal 31072018-10Zilllertal 31072018-11

Arthurs Mamma

Egentligen handlar denna bloggen mest om Peppar, men bloggen heter även i Flatcoat i vått och torrt så därför handlar den, denna gången om Arthurs mamma. Mame gick bort den 15 juni 94 år gammal efter att ha varit i sin egen lilla värld i flera år. Konstigt nog kom hon ofta ihåg Peppars namn även om han dök upp i hennes liv först 2014. Ibland blev det Blacky istället för Peppar som var min svägerskas härliga hund. Blacky blev rätt så gammal och gick dog helt plötsligt på gatan utanför Arthurs föräldrars hus. Detta var nog 2008. Arthurs mamma var en beundransvärd person, som födde och fostrade 10 barn. Alla har de lyckats bra i livet. För de förstfödda räckte pengarna till en universitetsutbildning för de som ville, alla var naturligtvis tvungna att hjälpa till på gården.

Det som kanske var mest fascinerade för mig var nog, att det alltid var så mycket folk i köket. Dörren var alltid öppen för besökare – grannar, släktingar, vänner – alla var välkomna och en kopp kaffe kunde man alltid bjuda på. Arthurs mamma var alltid glad och skojade mycket. Jag frågade mig ofta hur hon orkade med allt ….

Nu har allt ändrats, sedan i julas står huset tomt eftersom de båda fick ett rum tillsammans på ålderdomshemmet. Arthurs pappa är så nöjd och belåten där och säger att han aldrig har haft det så bra. Sorgen var och är naturligtvis stor att ”mame” blev hämtad först, men det var även en stor last som togs ifrån honom eftersom han själv kände sig ansvarig för att mame hade det bra.

1-Uroma