Ikväll hade vi lite dummyträning igen och det var så roligt. Vi har nu visserligen en liten större grupp, men vi har en kille som föder upp jaktlabradorer som hjälper till. Han är duktig, ger alltid tipps på lite småsaker och vad som bör vara bättre och är sympatisk.  Naturligtvis är några av de nya från hans kennel och de är så duktiga. Vilken tur för en uppfödare när alla valparna hamnar hos så engagerade familjer. Russin var riktigt duktig och hon tyckte det var roligt. Imorgon ser vi fram mot en riktig hundhelg. Vi har riktig jaktträning med Retrieverklubben och Russin ska för första gången få prova på vilt. Jag hoppas och tror att det ska gå bra.

Träningen igår gick hur bra som helst. Hon var pigg, glad och ivrig och var inte sämre än jaktlabbarna. Varför skulle hon vara sämre än de egentligen??? Jag får höra det väldigt ofta när Russin inte riktigt är på humör. Jamen, hon är ju en flat och de är ju lite speciella. Min fina bruna lilla tösabit. Gruppen igår var rätt så stor med 8 svarta jaktlabbar och så lilla fröken brun. Vädret var underbart och vi var i närheten av området där IWT går av stapeln den 7.-8. Juni. Ett underbart vackert område och då ska jag hjälpa till lite med att lägga ut lite dummies. Hoppas att det blir fint väder för allt är ju mycket roligare då. Annars har vi inte hittat på så mycket i helgen mest slappat och det tror jag vi behövde eftersom det blivit rätt så mycket hit och dit de senaste veckorna. Ha en riktigt bra vecka!

Igår efter träningen kändes det som om jag skiter ialltihop. Russin är inte en hund man kan träna med. Hon är helt enkelt tråkig och utan någon speciell arbetslust. Det var en ny grupp som jag tränade med, läraren är en äldre herre som är otroligt duktig och hans meritlista är lång. De andra 4 i gruppen har alla jaktlabradorer och de är bra mycket yngre än Russin. Vi började med ett lätt memory. Vi satte hundarna som fick se när tre dummies kastades efter varandra på en väg. Efter det så gick vi alla en bit bort och bakom en buske. Russin och jag var först ut igen. Den första dummyn skulle hämtas. Russin, ja den första dummyn tar hon med en gång även om farten verkligen inte är något att skryta med, men den andra? Jag skickade henne hon springer två meter vänder sig om och tittar på mej, måste jag verkligen? Ja  okey då springer jag lite till, måste jag? nej jag går hellre och käkar lite gräs. Han som kastade dummiesarna gjorde dummyn lite intressantare och då gick det plötsligt. Men den tredje dummyn fick ligga kvar där den var. Sen fortsatte det likadant. Det här är bara tråkigt verkade det som om hon ville säga. Hon hade ialla fall de finaste avlämningarna av alla, så lite positivt finns det ju 🙂
Idag tog jag cykeln och visselpipan och en dummy fick följa med också. Idag var det en annan hund. Hon var pigg, ivrig, kunde knappt sitta still tills jag skickade henne och man märkte så tydligt att det var kul, kul, kul! även om det var otroligt varmt! Jag försår det inte, men det kanske beror på mej, att jag kankse är helt annorlunda när vi tränar i grupp? På måndag ska vi träna i grupp igen så vi får väl se hur det är då.

Nu vill jag gratulera Russins favoritsyster MINGLA som tillsammans med Matte Malin blev1 nkl och provbäst idag. GRATTIS Ni är så jätteduktiga!

Söndagen började redan klockan halv fem på morgonen. Vi ville komma iväg så vi skulle vara där i god tid. Anmälan skulle göras klockan 8 och från Matrei i Osttirol, där vi var och hälsade på svärföräldrarna, hade vi knappt två timmars körning. Naturligtvis körde vi lite fel och var ute på småvägerna och irrade omkring. En äldre herre som vi frågade visste inte riktigt var det stället låg, men frågade om vi hade hund med oss och vi svarade ja, jo, men då vet jag precis vart ni ska sa han och skickade iväg oss till en tävling med GRYTHUNDAR ja det blev ju lite fel, men de visste iaf var ”retrieverprovet” var, så 7:45 var vi framme. Jag var naturligtvis jätte nervös, men jag tyckte väl att det blev bättre när allt äntligen satte igång. Övningarna var egentligen lätta, men på prov är inget så lätt egentligen och allt kan hända. Vattenmarkeringen började med fritt följ fram till vattnet, ett skott och dummyn kastades, hunden blev skickad och skulle naturligtvis leverera riktigt. Russin gjorde som hon inte har gjort de sista gångerna, ja, jag anade väl att det skulle bli så eftersom det inte sitter riktigt än, men hon skakade sig och släppte dummien (i den klassen blir det bara en massa avdrag på poängen om de gör så) domaren sa perfekt fram till avlämningen – avdrag 6 poäng; Ruta 2: fotgående ung. 30 steg en dummy kastas ca 3m framför hunden, föraren vänder och går tillbaka med hunden som skickas och hämtar dummyn. Russin stördes av något när hon var på väg in, stannade med dummy i munnen och bara tittade åt sidan beslöt sig till slut, men det tog tid, att det var nog bäst att spinga till matte – avdrag 6 poäng; Ruta 3: skott – dummy kastades, ytterligare ett skott och ytterligare en dummy kastades och  hunden skulle skickas på den sista dummyn avdrag 1 poäng: Ruta 4: Enkel markering med skott avdrag 1 poäng, Ruta 5 här var det återigen markering med skott två gånger, här missade jag grovt, för jag sa ”sitt” till Russin när det andra skottet föll, hon tittade på mej och varken hon eller jag såg dummyn som föll. Jag skickade henne och Russin hittade den någorlunda snabbt, avdrag 4 poäng.  Russin hamnade på en 6:e plats med 82 poäng av 100 med „Sehr Gut“ („mycket bra“). Det var 21 deltagare och 11 hundar fick 0:a. Det var fyra domare  från England och en österrikisk och alla var stenhårda mot hundar som började pipa för där blev det 0 med en gång och det kvittade hur bra det hade jobbat. En sån tur att jag fick slut på pipet under internatet. Jag är så glad och nöjd och motiverad att träna vidare.
Nu gäller det alltså att träna, träna, träna. Det är tur att det är så roligt att träna, men det är så otroligt mycket som även jag måste lära mej och det är ofta inte så lätt när man tränar så mycket ensam som jag gör. Sen var det bara till att vänta till Nybörjarklassen också var färdig. Prisutdelning var först klockan fem och vi var hemma i Wattens först klockan 22:30. Det var en väldigt ansträngande dag och idag har Russin sovit och varit trött hela dagen.

Då har vi kommit tillbaka igen efter en underbar vecka i Sverige. Vilket väder vi hade, helt otroligt härligt. Efter förra årets sommarvistelse så var ju inte förväntan om fint väder så stor. Efter den fantastiska helgen i Flathult tillbringade vi en dag vid sjön Bolmen och resten av dagarna i Laholm. Min morbror bror i Bolmens samhälle och vi hade förut en stuga där som mina föräldrar tyvärr sålde för några år sedan. Det blev för mycket arbete för dom med två hus vilket jag förstår, men jag saknar detta stället otroligt mycket. Det är alltid så skönt att komma dit och att gå ”mina” promenader. Även Russin har tyckt det var roligt med lite semester, hon fick några härliga strand och skogspromenader och ofta hde jag några dummies med.
Resan ner till Österrike gick rätt så bra, men vi fastnade i köer i Hamburg, Hildesheim och Würzburg så det blev rätt så drygt. Russin var jätteduktig och var så lugn och fin hela resan.

Idag har vi varit iväg till ett ställe som heter Kaiserklamm. Det är jättevackert där, solen sken och det var varmt. Jag hade tagit med mig ett par dummies så det blev lite träning och Russin var jättepigg och glad och man märkte inte något om dålig arbetslust 😉

© frida andersson

Att få vara med på ett internat i Flathult var något så stort för mej. Ja, det blev naturligtvis lite diskussioner med Arthur, som naturligtvis tyckte att det är väl lite väl tokigt att åka upp till Sverige från Österrike för att träna lite apportering. Redan i höstas läste jag om en apporteringskurs i södra tyskland ca två timmars körning därifrån vi bor och nämnde det även för Arthur, men nej det vore väl bortkastade pengar menade han, ”du kan väl träna vidare själv som du gör nu” Till slut lyckades jag med min övertalning, besök i Sverige med lite laxfiske i Lagan är ju inte så tokigt.
När man har så stora förväntningar för något, är man också rädd för att bli besviken. Jag var även lite rädd för att vi kunde för lite. Jag är allt annat än besviken, det var en fantastisk helg, Vi var verkligen inte de bästa, men vad gör det? Det är egentligen bara oss det handlar om, Russin och jag, jag och Russin, om vårat arbete tillsammans, att vi litar på varandra och har kul tillsammans. Vad gör det att hon inte är den snabbaste, att hennes arbetslust inte räcker till att komma upp till eliten? Jag vet vad jag har och det är en underbar hund och att vi har en fin relation. Vi ska fortsätta att träna och ha roligt tillsammans. Jag har naturligtvis mål, för de måste man ha, och någon gång kommer vi dit. Jag har lärt mej otroligt mycket av Birgitta och Jonas, det var mängder av aha upplevelser och jag fick själv tyst på Russin med mitt eget trollspö bara det, är otroligt mycket värt.
Tacka vill jag speciellt Anneli för allt. Det var en helg som jag länge kommer att se tillbaka till.

Jag tog lite bilder, men tyvärr blev de inte så bra. De jag har kommar att läggas ut först till helgen, när vi är hemma i Österrike igen.

© frida andersson

I dag fyller min älskling 2 år. Min lilla Russin! Russin som jag längtat efter i så otroligt många år och som nu förgyller alla dagar. När jag är på jobbet och tittar ner på kudden under skrivbordet och ser hur hon ligger och sover fylls mit hjärta av kärlek. När hon  märker att jag tittar på henne och hon vänder och lägger sej på ryggen, kisar mot mej, börjar slå med svansen mot golvet och sträcker tassarna mot mej då blir så där härligt varmt i hjärtat och jag får ofta tårar i ögonen. Hon är en sån där genomgo hund, snäll till tusen. Hon är verkligen „min” hund. Det är nästan bara jag som gäller – på gott och ont – hon föjer mej vart jag än går.

Idag vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på, men vi ska ut till Mellbystrand och där kan hon göra riktiga strand och havsrace. Det älskar hon!

Just nu sitter jag och skriver några rader på pappas dator. Vi åkte ”hem” till Sverige idag. Resan startade klockan 4:30 och gick väldigt bra.  Vi fick uppleva alla typer av väder, regn, snö, solsken och bara mulet. Ibland var det så riktigt vackert. Solen sken och det var ett alldeles speciellt ljus som jag tror att man bara ser på våren och träd och buskar har en så fin skir grönska och vissa träd blommar och är alldeles vita. Ja, det var så vackert. Riktigt busväder var det först när vi kom över Öresundsbron. Allt annat än fint. Vad jag har sett så är det lovat att det ska bli fint över helgen och det hoppas jag stämmer eftersom vi ska till Flathult då. Vad det ska bli spännande och roligt! Russin sov eller låg och vilade nästan hela vägen och ibland frågade jag Arthur om vi inte glömde henne där vi rastade sist, eftersom man inte märkte att hon vad med. 

Idag var det dax för ytterligare en träning under mottot ”med varandra – för varandra” Vädergudarna var verkligen inte på gott humör och det bjöds på blåst med snöblandat regn som bara vräkte ner. Tyvärr var en av tränarna sjuk så gruppen där vi var med var rätt så stor. Russin var som vädret, alltså inte så bra och hörde eller ville inte höra min stoppsignal. Hon sprang omkring och virrade. Tack och lov hände det även med de mer erfarna hundarna, så kanske det var ett allmänt tillstånd. Här blev det två övningar per hund och efter det gav vi oss iväg till floden Inn. Här var det lite vattenövning. Jag måste verkligen träna på detta. Russin vill upp och skaka av sig direkt. Några tipps blev det, men Russin sprang omkring i vattnet och ville fiska istället. Jag vet inte, hon brukar alltid vara så lydig och komma när jag ropar eller visslar, men idag ville hon inte.  Den sista övningen var enkelmarkering med skott. Här visade hon vad hon kan. Markerade jätte bra, fort in igen och en jättefin avlämning. Så avslutades träningen iallafall väldigt positivt och dyblöta åkte vi hem igen för att mysa lite. Ha en bra vecka allihopa!   

Detta seminar har man alltid kallat för prov, men jägarförbundet har inte accepterat reglerna och det får inte kallas för prov längre utan seminar. Seminaret är alltså som ett prov och fungerar som ett workingtest. Jätteroligt och framför allt nyttigt för man ser verkligen vad man måste träna mer på. Vi hade Dr. Robert Kaserer som domare. Första rutan var fotgående med och utan koppel. Vi har övat detta så mycket och så får vi ihop ett uselt betyg pa 12/20. Russin ville inte ta upp kontakten. Det kändes bara hemskt, men det blir bara att träna vidare på det. Andra rutan ”Heikes Övning” dvs 15 steg tillsammans med hunden, hunden sitter kvar och föraren går ca 50 steg vidare och kastar sedan dummyn, går tillbaka till hunden, går gemensamt med hunden ca 15 steg, vänder sig om och skickar hunden som naturligtvis ska hämta dummyn. Denna övning har alltid varit perfekt, men idag får Russin inte ett bra grepp på dummyn och skakar den lite, släpper och tar upp den igen och sen snabbt tillbaka 16/20. Ruta 3 enkelmarkering med skott. Domaren sa sen, att detta var en svår markering eftersom hunden inte riktigt såg var någonstans dummyn hamnade. Det var en åker och bakom var det snarigt och dummyn låg på åkern. De flesta hundarna trodde att dummyn hade hamnat i snåret,  även Russin, men hon sökte bra och snabbt och hittade dummyn ända relativt fort. 18/20. Ruta 4: Sökövning; tre dummys var utlagda i ett snårigt område och två skulle hämtas. Russin hoppade snabbt in även om buskarna var taggiga och hittade snabbt det hon skulle leta efter 19/20. Efter detta gordes en extra övning eftersom markeringen i ruta tre var så svår. En enkelmarkering med skott ca 100m. Inga problem 20/20. Ruta 6 Vattenmarkiering Efter ett skott kastades en dummy. Russin skötte även detta fram till det hon skulle upp från vattnet igen. Här var hon tvungen att skaka sig och släppte dummyn 16/20. Det blev tillsammans 101/120 poäng och ett mycket bra dvs en 2:a.  Jag är som sagt inte riktigt nöjd med allt, men i stort sett är jag nöjd. Vad jag verkligen är nöjd med är att hon var sa steady och att hon inte ens vid vattnet försökte att starta innan hon fick lov. Det har varit en jätterolig och lärorik dag.

Elvis är bara 4 månader och var bara med och tittade på. Är han ine söt?