Ännu en intensiv helg har gått.  I fredags blev det inte så mycket gjort som jag egentligen planerat, det blev mest lite pyssel här hemma och bara lite träning på höger och vänster med godis här utanför huset. På lördag förmiddag var det träning för retrieverklubben, en träning som inte alls var bra. Peppar helt ointresserad av att träna, ville bara gå på eget håll och lukta och leka med den andra hunden. Den andra hunden ”Kaya” var inte mycket bättre hon heller och vi försökte att kämpa på. Usch vad man känner sig dålig sådana dagar. Helt kass på att träna hund. Till slut sa tränaren ”Doris” att vi bryter här och menade på att vi skulle följa med till hennes nästa träning med de äldre hundarna. Där skulle Peppar och Kaya få sitta och titta och göra ingenting medan de andra hundarna jobbade. Här gick det bra för Peppar. Han var riktigt lugn, delvis satt och delvis låg och tittade. Jag erbjöd mig att hjälpa till att kasta några dummies. Så länge Peppar såg var jag höll hus gick det bra, men när han inte såg mig blev det rätt så höga klagomål 😦 Peppar och jag stannade till träningen var färdig och sen åkte vi hem och vilade lite.

På eftermiddagen åkte vi till skogen igen. Jag vittrade in ett sökområde och Peppar fick sitt allra första sök och det med en fågel. Jag är riktigt nöjd med Peppars sök och med fågeln hade han inte några problem alls. Så kul 🙂 Jag skickade honom fyra gånger och det gick bra alla gånger. Visserligen ingen apport i hand, men det visste jag. Efter det gick jag till bilen och lämnade Peppar där. Under tiden la jag ett kort viltspår. Jag lät det inte ligga längre än en halvtimme, eftersom det redan började bli mörkt. Spåret gick bra det också, men lite väl högt tempo och lite väl ivrig var han.

Söndagen började med lydnadshundskolan. Peppar var, hur ska jag säga, inte så alert. Det verkar som om han inte tycker det är så kul. Jag fick jobba med att få honom uppmärksam och att göra olika saker. Det var mer spännande med att lukta på olika ställen :-(. Det var lite som igår, men inte riktigt så hemskt. Direkt efter träningen åkte vi till skogen. Jag la ytterligare ett kortare viltspår medan Peppar fick vänta i bilen. Vi gick en runda och så fick han gå det. Idag gick det ännu bättre, men naturligtvis lite väl högt tempo, men inte så högt som gårdagen. Efter spåret gick vi en bit igen, jag band upp honom vid ett träd och så la jag ytterligare ett spår. Vi åkte hem och åt lite, sen åkte vi iväg och tittade på Retrieverklubbens samträning. Det var många hundar och många dummies och skott till höger och vänster. Skotten berörde inte Peppar ett dugg. Hundarna var lite mer intressanta, men jag trodde det skulle vara värre. Han kopplade av fint medan vi stod och pratade med andra. Vi stannade inte så länge utan körde vidare och Peppar fick gå spåret som jag lagt drygt tre timmar tidigare. Tempot var högt, det var väldigt yvigt, men han gick alltid rätt ändå och hittade naturligtvis klöven. Nu vet jag, att jag måste göra något åt tempot, det är alldeles för högt och spårandet blir lite slarvigt. Hans förväntan är även det för hög och jag måste få in lite mer lugn över det hela. Jag tror att han kan bli riktigt duktig, hoppas bara att jag är den riktiga personen för att få till det.

Det blev ett jätte långt inlägg och någon ny bild har jag tyvärr inte. Det får bli en bild som jag tog för två veckor sedan.

tycker jag att Peppar ser ut som just nu. Om två veckor ska vi på utställning och det kommer säkert inte bli någon fin kritik där inte 🙂 Han är väldigt lång i kroppen, ett för litet huvud och bak högre än fram. Ja, inte har jag sällskap med en vacker kille när jag är ute och går, men i mina ögon är han fin ändå 🙂 Bilderna när han sitter ner är fina, men bilderna när han är i rörelse från sidan behåller jag nog för mig själv. I helgen var vi i Osttirol igen, det blev lite träning utav lite av varje. Peppar är väldigt ivrig och vi tränar samma saker som förut och naturligtvis blir det lite svårare med lite mer utmaningar. Det är inte alltid det går bra, men jag tycker iaf att han är rätt så duktig. Han är duktig på att hämta saker, men vill behålla allt för sig själv. Han kommer visserligen till mig (för det mesta), men att ge bort ett föremål är svårt, så svårt. Vi jobbar vidare med andra saker och jag försöker att ha is i magen och säga att det kommer nog så småningom ….

Det har varit en rätt så intensiv helg för Peppar. I lördags var det dax för retrieverklubbens hundskola igen. Peppar uppförde sig riktigt bra och jag var riktigt nöjd med honom. Efter hundskolan gav vi oss iväg för en liten vandring med hund. Vi var fyra personer och fem hundar. Vi gjorde en fin liten runda i skogen, med flera hundaktiviteter, som att gömma oss, låta hunden klättra upp på stubbar och balansera på liggande trädstammar och springa och gå slalom mellan träden osv där emellan fick hunden ibland springa lös och ibland vara kopplad. En av tjejerna var biolog och visade oss olika växter i skogen ( för mig visserligen alla bekanta, men det var ändå rätt så intressant,) och hon som organiserat det hela berättade lite historier om omgivningen. Det var faktiskt några riktigt mysiga timmar och vädret har helt fantastiskt. För Peppar blev det kanske lite väl mycket, han blev otroligt uppskruvad, men samtidigt tror jag att det var rätt så nyttigt och framför allt hade han det skitkul 🙂

Söndagen bjöd återigen på ett underbart väder. Först var det hundskola igen och därefter blev det en liten promenad till ett ”Gasthaus” där vi till och med kunde sitta ute på terassen  och äta och efter maten gick vi ytterligare en bit, njöt av sol, värme och underbar utsikt över Innsbruck. Tyvärr fick Peppar vara kopplad hela tiden eftersom vi inte var ensamma om att njuta. Helt otroligt mycket folk på väg. Nåja, det är en av nackdelarna här nere i Tyrolen och väljer man att vistas på ”solsidan” i närheten av Innsbruck är det  naturligtvis givet att men inte är ensam.

Nedan följer några bilder från lördagens vandring

Lillkillen börjar bli vuxen. Ibland lyfter han på benet lite när han kissar, ibland mer och ibland mindre. Första gångerna var det bara ett kort ögonblick, som om han testade hur det går att stå på tre ben. Nu händer det allt oftare även om han fortfarande för det mest står med alla fyra på marken.

Igår slog det mig hur mycket han redan har lärt sig. Han är faktiskt riktigt duktig, även om jag ibland kan bli helt tokig på honom. Han verkar vara otroligt envis. Vill han inte lägga sig när jag säger ligg, så vill han inte. Då står han bara och tittar på mig som om han inte förstår ett dugg vad det är jag menar.  Ibland på kvällarna när vi tränar, verkar det som om han inte heller är så intresserad. Han bjuder inte på olika positioner för att få en godisbit, utan tror väl att han kan få en godbit bara genom att stå och se snäll ut. Det verkar alltså som om lydnadträning inomhus inte är så kul. Hoppas att han får upp motivationen lite senare när vi kan vara ute på kvällarna och träna. Vi tränar inte alls med dummy ännu utan allt är bara grundträning. Närsök med godis, steadyness, linjer med godis osv. och naturligtvis tränar vi mycket att gå fot 🙂 Det gäller att hålla en viss balans mellan att belöna och berömma lugnt och heja på honom när han är riktigt duktig. Att vara lugn utan att bli tråkig är nyckeln till det mesta 🙂

Tyvärr inga nya bilder

Oj då, nu har vi snart slutet av februari. tänk vad tiden går fort. Speciellt fort går det när man har en ung hund som växer. Det var ju inte alls länge sedan han var liten och hjälplös och nu tror han ofta att han vet bäst. I det stora hela är han en underbar hund, men naturligtvis med några minus och tur är väl det för en perfekt hund hade inte varit roligt det heller. Ja, vad har hänt de sista två veckorna. Inget speciellt kanske. Förra helgen var vi hos svärföräldrarna igen. Det blev några härliga långpromenader och Peppar blev rätt så trött efter den första vilket passade rätt så bra eftersom det blev många barnbesök lite senare på dagen. Barn tycker Peppar är väldigt spännande. Jag är alltid lite rädd eftersom han är rätt så vild, men det gick riktigt bra. Paul, som bara är ett år fick vi tyvärr inte se denna gången. Han är van vid hundar och vet redan precis hur man ska göra när hunden är lite jobbig. Undrar vad det ska bli av en sån liten kille ❤

Förra helgen blev det alltså ingen hundskola för oss och det saknade jag. På lördagens hundskola var han helt okoncentrerad och brydde sig inte mycket om vad vi hittade på. Det fanns så mycket gott att lukta på vilket verkade vara väldigt viktigt. Den sista kvarten var han med mig och det jag gjorde. Dagens hundskola gick väldigt bra, han var koncentrerad och jobbade på rätt så bra. Kom dock på lite som vi har försummat så det blev mycket att träna på till nästa söndag.

I fredags var vi hos veterinären och fick den sista rabies sprutan. Känns skönt att ha alla vaccinationer färdiga för detta året. När vi var där passade jag på att väga honom och hans vikt är nu 18.5 kg.

Bilderna nedan är tagna förra helgen i Matrei in Osttirol

Just nu är Peppar inne i spökåldern. Det finns många faror ute. Ett träd med två stammar, är hemskt och plötsligt står det en soptunna på en plats som det aldrig har har funnits en soptunna förr. Ja, det är mycket som skrämmer en liten kille. Man måste skälla och visa att man är stor och stark, samtidigt är det bra att söka skydd hos matte om det skulle vara lite för hemskt. Jag försöker att visa honom att man inte behöver vara rädd och vi går fram och pratar lite med träd och soptunnor och så är det bra med det. Vissa människor är också farliga och går de sen konstigt ja då måste man skälla lite. Jag kom inte ihåg om Russin överhuvudtaget kom in i någon spökålder. Jag vet att hon blev rädd för några silorullar, men annars vet jag faktiskt inte. Russin tyckte dock att koltrastar som larmade och bråkade var väldigt obehagligt och hon blev väldigt låg, även som vuxen var just det alltid skrämmande, men annars…. iaf var det inte så som Peppar är just nu.

Annars är allt bara bra. Vi var i hundskolan idag igen. Det började lika dant som förra gången, men han lugnade ner sig rätt så snabbt och sen var det en fin liten kille jag hade vid min sida. Det ska bli så spännade och se hur han utvecklar sig vidare och det är mycket, även för mig, att lära framförallt hur jag ska hantera honom i vissa situationer.

Idag har det snöat hela dagen, men igår var det fint väder på eftermiddagen och jag passade på att ta några nya bilder på Peppar som nu är 52cm.

I år är det väldigt dåligt med snö. Vi klagade förra året över att det var dåligt med snö, men i år har det hittills varit ännu sämre. Igår kom dock lite och det var underbart i går kväll och i morse när vi var ute. Ljust och rent och inte mörkt och lerigt. Jag tog mig ledigt i eftermiddag och Peppar och jag tog tåget hem till Wattens. Det gick rätt så bra, men han har väldigt svårt för att sitta stilla, överhuvudtaget att koppla av. är väldigt svårt. Han ska ha koll på allt och det kan vara lite jobbigt ibland. Eftermiddagen avnjöts sen med en längre promenad, där han fick jobba lite i snön.

Vi har varit på i hundskolan igen och det gick bra. Peppar var naturligtvis busig och stack iväg till den andra hunden, men han kom när jag visslade på honom och han var väldigt fokuserad för övrigt. Annars har det inte hänt så mycket. Vi tränar på lite här hemma, vissa saker går bra och vissa saker går mindre bra.

Eftersom Peppar har varit lite dålig i magen var vi hos veterinären i fredags för att kolla så att han inte har några parasiter. Det hade han inte. Fick lite tipps, ett pulver och en saftig räkning. Än är det inte bra, men bättre! Passade på att väga honom då och hans vikt är nu 17,3 kg.

Ett mycket spännande år ligger framför oss. Spännande därför att Peppar utvecklas hela tiden och jag hoppas så att jag kan förvalta honom på rätt sätt. Det är så mycket som jag ska tänka på och som jag vill få att fungera. Just grunden är så otroligt viktigt. När jag tränade med Russin var jag tvungen att försöka att göra allt riktigt roligt för att få upp hennes aktivitet. Peppar är nästan tvärt om, jag måste vara lugn och samlad utan att bli tråkig. Det är iaf väldigt roligt att träna med honom och han visar verkligen att han vill och tycker det är väldigt kul ❤ .

I går var vi i valpskolan igen. Väldigt nyttigt för Peppar, dels att ha kontakt med en annan liten hund och dels att vänta en hel del. Vi är visserligen bara två, men det går rätt så mycket tid till den andra valpen där matte och husse är ”första hund ägare”. Efter vår kurs fick Peppar vara i bilen en halvtimme och sen fick han titta på de lite äldre hundarna som tränade lite jaktlydnad. Även det var nyttigt! Jag vill naturligtvis helst att han ska ligga ner och slappna av, men det finns väldigt mycket att lukta på och stoppa i munnen, så det var mer det som gällde. Intresserad blev han naturligtvis av de som tränade när de blåste i pipan. Eftersom vi hade ett helt fantastiskt vår väder här igår med 17° drack vi Kaffe på terassen efter träningen och även här fick Peppar vara med. Han var lite stökig i början och förstod inte att han skulle vara kvar under bordet, men så småningom blev han lugn och somnade (nästan).

För att komma tillbaka till första meningen i det här inlägget, så är det ju så, att det kommer att hända mycket det här året. Först kommer vi nog att åka på utställning i slutet av mars, sedan blir det kanske ytterligare några utställningar om hans omdöme är fint, förmodligen åker vi till Sverige i maj och då hoppas jag att vi kan göra anlagsprovet i viltspår, annars blir det förhoppningsvis i sommar. I höst hoppas jag att vi kan göra det första inträdesprovet för lydnad här i Österrike. Det provet öppnar nämligen dörren till alla andra prov – även Workingtests. I oktober kommer vi att anmäla oss till ”Wesenstest” som österrikiska retrieverklubben ordnar. Det viktigaste som händer är väl kanske ändå höftröntgen som kommer att göras i höst. Jag känner mig redan nu lite nervös när jag tänker på det 😦  Jag hoppas verkligen att allt är ok och att vi kan träna vidare.

I fredags var vi hos veterinären och Peppar fick sin första rabiesvaccination. Han väger nu 16,3 kg och är 50cm hög.

Började året med en härlig kälktur i ett verkligt snöigt vinterlandskap. Väldigt vackert! Hoher Sattel. Peppar fick gå upp men åkte naturligtvis med kälken ner tillsammans med Arthur.

Nyårsaftonen firade vi här hemma. Jag fixade till en god, lyxig middag och den avnjöts med vin. Peppar har inte alls berörts av alla smällarna så vi hoppas att det fortsätter så.

Är bara tvungen att lägga in en bild som jag tagit från Therese Svenssons (uppfödaren av Peppar) Facebook sida. Fotografen är Jan Westrin.

Här är Loka och Olaf  5 månader. Mamma Whimsie sitter i mitten 🙂