Peppar är redan 5 månader det är helt otroligt, tiden går så fort. Det var ju inte länge sedan alls som han var alldeles liten och hjälplös. Samtidigt som det känns bra att han är lite mer förståndig är det naturligtvis lite synd att att det går så snabbt. Han växer både i längden och i höjden. Den 23 december mätte vi honom till 48 cm. På bilderna ser han väldigt långbent ut, men Russin var också 48 cm vid 5 månaders ålder och till slut blev hon bara 56,5 cm.

Den sista hörntanden spottade han ut i går kväll. Jätte skönt eftersom den nya tanden kommit en bra bit. Var faktiskt lite rädd för att vi skulle bli tvungna att dra ut den. Annars inga större nyheter.Julen firade vi som vanligt i Osttirol. Det blev bara lite träning med pipan på våra promenader. Han börjar bli riktigt duktig på stoppsignalen 🙂 Han vill fortfarande inte lämna det han apporterat till mig utan behåller det för sig själv, men jag tror det verkar som om han börjar förstå att lämnar han det till mig i handen så händer det något roligt igen. Jag får hoppas att han snart förstår det riktigt.

Bilderna tog jag på en promenad i Matrei den 26 december. Inget bra ljus alls för fotografier, men bilderna visar iaf hur han ser ut nu. Fler bilder i Bildergalleriet eller här

Idag var vi i hundskolan igen. Peppar var duktig på att sitta kvar och att komma på inkallning, men helst hade han nog velat leka med den andra valpen hela tiden. I början var han naturligtvis lite ofokuserad, men det blev bättre under tiden.

Igår la jag ett viltspår till Peppar igen. Denna gång utan blod och spåret var ca. 150 m.  Det gick riktigt bra, jag tror att jag har fått en riktigt bra spårhund och jag får kanske fundera lite på hur jag kan utnyttja detta på ett bra sätt. Lite om spår fick jag ju lära mig genom Russin och några kurser vi var på, men jag känner mig väldigt oerfaren ändå. Lite senare var vi hos veterinären igen. Peppar blev vaccinerad för Leptospirose och så passade vi på att väga honom också. Vikten nu är 14,3 kg och han är 46,5 com stor.

Annars har det inte hänt så mycket. Vi tränar lite av varje på kvällarna inomhus. Denna veckan har jag försökt att fokusera på avlämningarna. De fungerar fortfarande inte, men de har blivit bättre 🙂

Idag hade jag tänkt att ta med videokameran när jag åkte till skogen, men det visade sig att batteriet var slut. Nu fick mobilen rycka ut istället. Inte så bra kvalité, men det är naturligtvis lite kul att se ändå.

då åkte man på en ordentlig kräksjuka, med diarré och allt som tillhör. Inget roligt alls och Peppar hade inte mycket förståelse för att jag skulle ligga i sängen hela dagen igår. Jag mår mycket bättre idag, men det kändes inte ok att gå till jobbet, så jag valde – dvs Arthur sa att jag skulle stanna hemma idag också. Det blir iaf en riktigt stressig dag i morgon med alla löner som ska räknas ut.

I helgen var vi i Osttirol. Vädret var fint, varmt och soligt och det blev lite träning med Peppar och en hel del foton. Peppar växer så fort, det är så synd att den här tiden går så snabbt och samtidigt är det skönt när det blir lite mer ordning på allt. Han är så full av liv och vill så mycket och väldigt mycket som matte inte alls tycker är bra. Han är väldigt tuff och vissa gånger när man korrigerar tar han inte emot det alls, det blir bara ännu roligare, när vi tränar lite, vilket naturligtvis fortfarande för det mesta är mer lekträning, är han väldigt känslig för en korrektur och blir osäker. Han är iaf väldigt kul att träna med och det är mycket fart och fläkt över honom. Det ska verkligen bli spännande att se hur han utvecklar sig.

Tandlossningen har börjat. Peppar börjar bli tandlös och växer ordentligt. Han är nu 42,5cm.

Idag är det tre månader sedan vi var tvungna att säga hej då till fina, fina Russin. Jag tänker på henne varje dag och saknar henne så, även om det ändå känns skönt nu, att jag inte behöver oroa mig över hur hon mår. Tänk om jag kunde få stoppa näsan i hennes päls igen …

Russin April 2010

Idag provade vi på att spåra. Jätte kul tyckte Peppar 🙂 Jag blev lite överraskad att det gick så bra för att vara första gången 🙂

Hög tid att skriva igen. Nu när en valp är i huset är tiden rätt så knapp och dagarna går väldigt snabbt.

I söndags var vi iaf på en liten utflykt. Vi körde iväg till Kaiserhaus i Rofan och gick en liten, liten bit. Peppar är en riktigt nyfiken liten kille och när vi kom till ån, eller vad man kalla det för, var det väldigt spännande och han plaskade på ordentligt. Tyvärr var det inte så lätt för en liten valp att gå vid vattnet eftersom stenarna var väldigt stora, alltså gick vi upp i skogen igen och där fick han springa av sig lite. Han håller sig alltid i precis i närheten och att träna på att kalla in honom är inte lätt. Han är väldigt följsam och går redan fint vid sidan, men det där med att slita i byxorna om det inte händer något har nästan blivit värre. Det är väldigt jobbigt och vi har fortfarande inte kommit på hur vi ska hantera det riktigt.

Peppar tycker det är jättekul att träna och han är duktig på att komma när jag kallar in honom, han är duktig på hämta saker (apportera låter lite väl avancerat just nu) och kommer tillbaka till mig, men behåller det gärna för sig än så länge. Här testar jag bara någon gång då och då för att se hur det går, men det är inget som vi tränar. Vi tränar även lite ”ut” med burk och sitt och stanna kvar.

Idag mätte vi honom igen och det blev 38cm. Vikten har vi inte kollat 🙂

Eftersom Peppar nu är 12 veckor var det dax för vaccination. Vi var där redan förra veckan för avmaskning. Då hade Peppar lite diaree och blev behandlad för det istället och först i måndags fick han tabletten av mig. Förra fredagen vägde han 7,8 kg och var 34 cm hög. Idag vägde han 8,2 kg och var 36,5 cm . Vetrinärbesöket idag gick rätt så bra, men han var inte förtjust av att man tittade i hans öron och på hans tänder. Att han fick en spruta märkte han inte ett dugg eftersom han fick lite godis att stoppa i sig. Toppen tyckte en väldigt matglad Peppar.

Jag måste även berätta att vi varit och tittat på valp också. Så det kanske kommer att flytta in en liten kille här hos oss om drygt två veckor. Det känns så spännande, roligt och nervöst. Kommer att skriva lite mer snart, mycket snart 🙂