Ja, vad händer här. Det är egentligen inte så mycket, vädret är rätt så tråkigt. Någon enstaka dag med fint väder. När solen tittar fram blir det genast varmt och kvavt.

Tur med vädret hade vi iaf när Tyroliancup i Seefeld ägde rum förra helgen. Jag var med och hjälpte till som Stewart båda dagarna. Jättekul och lärorikt. Tänk om jag kunde starta där med Peppar någon gång. Många fina och duktiga hundar och många väldigt duktiga handler också. Några hade tyvärr inte så stor erfarenhet och ibland tycker man nästan lite synd om hunden. I alla fall är det väldigt berikande att kunna vara med och hjälpa till.

Segrare 2016 – Team 14; Foto: Brigitte Kaltenböck

Helgen därefter var vi i Osttirol igen. Jag passade på att träna lite mer spår med Peppar eftersom jag jag har rätt så bra möjligheter där. Peppar blir bättre och bättre, det är jätte kul att se att vår träning verkligen ger resultat. Vi tränade även lite med dummys på lördagen. Gick kanske inte riktigt så bra som jag tänkt, men skapligt.

Efter några dagar, egentligen tio, i Sverige är vi tillbaka i Österrike igen. Vädret innan vi kom upp var visst underbart och vädret ska visst vara underbart igen, men vi hade det inte speciellt bra. Det var iaf kul och mysigt att komma ”hem” igen och träffa mamma och mina systrar. Lite konstigt att vara utan internet, men det går och det kan vara skönt att kunna koppla av helt och hållet från allt.

Peppar fick en relativt lugn vecka, beslutade mig redan innan för att inte träna någonting utom spår och eventuellt att en gång träna avlämningar efter vattenapporter. Så det blev lite spårträning varenda dag. Spårträning är kanske lite mycket sagt för jag har bara koncentrerat mig på att Peppar ska spåra lugnt. Allt som Peppar gör måste enligt honom gå jäkligt snabbt och så även spår. Jag har nu bara gjort rutor med godis, så som man kanske gör med små valpar, sen cirklar med ca. 1,5 m diameter med godis i nästan varje fotspår. Sen har han fått utarbeta det hela, två ruto, en cirkel och en ruta färdigt. Jag märker faktiskt resultat och hoppas att det kommer fungera.

Avlämningarna fixade vi till rätt så snabbt, jag visade honom hur jag ville ha det och sen var det inte mycket mer med det . Inga konstigheter alls tyckte Peppar och spang relativt långt, utan att skaka, tillbaka med dummyn till mig för att lämna av fint 🙂

Tyvärr så blev det inte många bilder från våra dagar i Sverige för jag råkade dumt nog radera bort alla hundbilderna från minneskortet i kameran.  Så sur på mig själv och att jag kunde göra något så dumt.

Djupekås

Det har blivit rätt mycket träning den sista tiden. Peppar utvecklas hela tiden. Han älskar att träna, ger aldrig upp, litar inte riktigt på sig själv och att det verkligen är markeringen som ligger där, drar en extra runda, snabbare än nosen. Ja, ibland blir det lite för mycket spring. Vi försöker nu att lära honom att lita på sig själv och hans markeringsförmåga.

Han skyr inga hinder. Björnbärssnår och brännässlor det är inget han registrerar, ligger det något där som ska in så är det bara att hämta. Samtidigt tycker jag att han, trots det otroliga bytesbegäret, är relativ lätt att styra. Våra problem ligger på vårat förhållande till varandra. Jag har haft och har fortfarande väldigt dåligt tålamod med honom och Peppar vet precis hur han ska göra för att reta upp mig. Problem har vi även när andra är med, för då skruvar Peppar upp sig helt otroligt, kanske även för att han märker att jag gör det också eftersom jag vet hur han reagerar. Det blir liksom som en ond cirkel. Det värsta är väl att han inte kan vara tyst när andra är med. Jag ska och måste få bukt med allt. Jag läste tidigare några ord som jag hört tidigare, men som jag tyckte passade så bra just nu ”Resan är viktigare än målet”.

Idag var vi på internationala Hundutställningen i Salzburg. Peppar varvade upp något helt otroligt och det var ibland alldeles omöjligt att få kontakt med honom. Det känns allt annat än bra när det blir så här. I efterhand blir jag ledsen på mig själv att jag inte kan hjälpa honom i dessa situationer som verkar bli så jobbiga för honom. Det var kanske en bra träning för oss båda, men som jag verkligen hade önskat att det hade gått lite bättre.

Domaren var väldigt sträng och det verkade inte som om hon hade någon direkt linje för att visa vilket stil hon önskar. En linje hittade jag dock och det var att hon tyckte om små flattar. Därför blev Peppar, som verkligen är liten, placerad först i sin klass och hon sa även att om han skött sig lite bättre i ringen hade det blivit excellent. Bland hanhundarna var det bara två i championklassen som fick excellent. Alla andra Very Good och så även Peppar. Det är lite tråkigt när en domare är så snål och även lite orättvist mot utställarna tycker jag. Själv hade jag inte väntat mig mer än Very Good så jag är väldigt nöjd över placeringen 🙂

Peppars kritik:

gute Größe, noch sehr jugendlich, korrekte Linien, gute Halslänge, noch sehr leichter Kopf mit korrekten Linien, Brust muss sich noch entwickeln, Rücken noch sehr weich, etwas steil in der Vorhand, korrekt in der Hinterhand, korrekter Bewegungsablauf mit lockerer Front, braucht noch Ringtraining und Erziehung

Fri översättning:

bra storlek, fortfarande mycket ungdomlig, korrekta linjer, bra längd på halsen, fortfarande mycket lätt huvud med korrekta linjer, bröstet måste fortfarande utvecklas, ryggen fortfarande mycket mjuk, lite brant i forehand, korrekt i bakdelen, korrekt rörelse med en lös front, behöver fortfarande ringträning och uppfostran

En bild från dagens utställning ett av de få ögonblicken han stod fint

Jag tror att saker och ting börjar falla rätt i huvudet på lillkillen. Det är fantastiskt att se hur han verkligen försöker att göra rätt, även om hans temperament ibland tar över.

Idag hade vi träning tillsammans med Nero. Nero är en ung svart labradorkille på dryga året. Han är född i Tyskland och hans pappa är Meadowlark Skylark. Det var första gången vi tränade tillsammans och jag var riktigt spänd på hur det skulle gå. Ja, ibörjan var det väl inte så bra, för de var båda väldigt nyfikna på varandra, men efter det vi blev tillsagda alla fyra, att skärpa till oss, gick det över all förväntan. När Peppar jobbade brydde han sig egentligen inte alls om Nero, men när Nero jobbade var det naturligtvis fruktansvärt orättvist. Peppar jobbade väldigt fint, bortsett från avlämningarna som inte var så fina idag. Jag blir så glad över att det gick så bra bara jag tänker på det 🙂 <3.

I morgon ska vi träna lydnad igen. För tillfället leker vi att jag är en godisautomat. Men det är mycket lugn och ro runt alltihop och startar gör vi först när Peppar är lugn. Det är andra gången vi tränar och nu får vi se hur det hela utvecklar sig

Idag gick vi upp till Walderalm. Det är så vackert just nu !

Underbart väder har vi idag. Solen skiner från en klarblå Himmel. Fåglarna kvittrar och dessutom luktar det vår. Peppar och jag kom precis tillbaka från en träning. Bara vi två. Vår tränare  Barbara åkte på en ordentlich influensa, så nästa träning med henne blir först nästa torsdag. Det gick väl skapligt. Avlämningarna var riktig bra, de första apporterna får jag alltid vara på hugget för då knallar han gärna, så även idag. Närsöket hade vi lite problem med först, men sen kom han ihåg hur det går till och då var det jätte fint. Just nu är vårat största Problem när andra hundar är med. Då är allt kört. Han gnäller och skäller och visar verkligen hur bortskämd han är. Usch och fy 😬

På natten mellan lördagen och söndagen kom en hel del snö i Matrei. Vi fick en riktigt vacker morgonpromenad och även kameran hade jag med. Det var inte lätt med ljuset, så kvaliteten på bilderna är väl inte  riktigt bra. Jag tycker ändå att de blev rätt så fina.

Här kommer en bildbomb 🙂

Tiden går så snabbt, så snabbt. Peppar och jag tränar och jobbar, jobbar och tränar. Vissa dagar går träningen helt underbart och jag blir glad i hela kroppen, men andra dagar känns som om vi aldrig kommer att kunna starta på något prov alls. Det är väl kanske så för de flesta, men ändå känns det rätt så jobbigt ibland. Samtidigt är det så kul. Det är så kul att se Peppars arbetsglädje och iver över att få jobba. Förra helgen gick det väl inte så bra på träningen med Barbara, men eftersom man alltid ska plocka fram guldkornen så får jag berätta om de nu. Vi var på ett helt nytt område. Det var väldigt mycket störningar eftersom tvärs över området gick det en liten stig och det var många som var ute och vandrade, många hundar var det också. Peppar lät sig inte alls störas av detta. Han var helt inne på att arbeta. En snabb blick ibland, men annars var han helt koncentrerad på jobbet. Detta tyckte vi båda var jätte duktigt.

I helgen var vi i Matrei och bilden är därifrån.

Det känns faktiskt lite nervöst när man ska till veterinären för att göra de ”viktiga” undersökningarna. Höfter och knän har vi ju redan kontrollerat och nu var det dax för ögonundersökningen. Peppar tyckte att det var rätt så jobbigt när de höll på och kikade med lampa i hans ögon, men uppförde sig riktigt bra ändå. Naturligtvis var han otroligt lättad när vi kunde gå därifrån igen. Allt var tack och lov utan anmärkning inklusive gonio.  Känns riktigt, riktigt bra så nu väntar vi bara på att han ska komma ur valpstadiet ….