Det är nu tredje helgen i rad som det regnar. Börjar bli lite tråkigt eftersom det är fint väder under veckan och lagom till helgen regnar det och inte är det lite heller. Ösregn! Eftersom retrieverklubbens sektion Tirol har organiserat två workingtester har jag varit och hjälp till lite. Det var inte mycket jag behövde hjälpa för det blev bara två förmiddagar. Den ena för två veckor sedan och den andra förra söndagen. Båda gångerna öste regnet ner som om himlen vore öppen.  Jag var jag stewart båda gångerna. Första gången i Pillersee med den danske domaren Walter Mygil och förra söndagen för den österrikiska domaren Sebastian Hochreiter. Just stewart tycker jag är toppen eftersom man ser bäst och sedan får man höra vad som var bra och vad som inte var bra.

Pillersee 2017 – Foto Peter Weissböck

Pillersee 2017 – Foto Peter Weissböck

Praxmar Lördag 2017 – Foto Peter Weissböck

Förra lördagen startade jag faktiskt med Peppar i nybörjarklassen. Vi åkte till  Praxmar vilket bara tar 45 min med bil. Vädret var någorlunda, det regnade iaf inte och Peppar kändes någorlunda fokuserad. Jag satte allt på ett kort och beslutade att efteranmäla och iaf våga och se hur Peppar reagerar. Jag tycker att han har skött sig rätt bra den sista tiden, men allt var som bortblåst. Peppar gick upp i varv något helt otroligt. Efter två nollade stationer avbröt jag det hela. Jag vet inte riktigt vad som hände, men sedan dess är han jätte nervös när vi kommer till ett nytt ställe, dvs han är ännu mer nervös än han brukar vara. Det kvittar om det är i stan eller ute i skogen, det är nästan hysteriskt det hela. Jag vet och förstår inte varför han blir så. Det är iaf jäkligt jobbigt och förbaskat tråkigt och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det hela. Peppar är som i en egen värld och det går liksom inte att få kontakt med honom.

Vi fortsätter emellertid att träna lydnad och det går bättre och bättre. Peppar tycker att det är jätte kul och även jag tycker det är kul. Här gäller det naturligtvis också att försöka att blanda övningarna så att det inte blir för roligt.

Idag på eftermiddagen avtog regnet lite och vi gick en liten runda, Peppar ”out of control” och jag frustrerad, men det var skönt att röra på sig lite.

Arthur och Peppar Weerberg

Peppar är inte bara i mina ögon väldigt fin. Idag var vi på utställning i Innsbruck. Jag var som vanligt rätt så nervös innan vi gick in i ringen, men när det var våran tur försvann nervositeten och Peppar var jätteduktig. Det var riktigt roligt att visa honom. Vi blev fick excellent och blev placerade som tvåa. Jätte roligt👍.
Domaren Verrees Jef's kritik: "Nice type, 3 years old, but rather small, sweet head, good reach of neck, tail well set, excellent coat, enough angulation, nice tiny feet, moved and showed well;"

Idag är det den 15 augusti och det är helgdag i Österrike. Jag måste erkänna att jag älskar alla dessa helgdagar som vi har här.

Idag bar det iväg till Leutasch, närmare bestämt Scharnitzjoch. Om det är någon som är riktigt intresserad kan man läsa (visserligen på tyska) och se bilder om turen HÄR Det var bara Peppar och jag eftersom Arthur ville göra en Mountainbiketur istället.

Vi startade i Lehner och sen bar det av uppför i många serpentiner igenom skogen. Helt plötsligt tog skogen slut och vi hade en underbar utsikt över bergen runtomkring. Nu var det inte så brant längre, men eftersom det inte fanns någon skugga var det lite ansträngande ändå. På vägen fick vi veja både för hästar och kossor, fåren sprang iväg själva. Efter ca  2 1/2 timme var vi uppe vid Scharnitzjoch. En underbar utsikt, soligt och lite vind som svalkade lite. Vi fikade lite och sen bar det iväg nerför igen mot Wangalm och Wettersteinhütte. Här valde jag att gå rakt ner och inte göra omvägen över Wurzelsteig, eftersom jag gick den rundan för några år sedan.  Det blev långt ändå och vi var allt lite trötta i benen båda två när vi kom till bilen.

Idag hade vi träning med Barbara i Lottensee igen. Peppar blir duktigare och duktigare, men tyvärr är han inte riktigt tyst. Det är så tråkigt, men jag tror nog att vi ska kunna starta på några Workingtests nästa år ändå. Jag kommer skita i det och om det blir nollor så får det bli det, men starta ska vi 🙂

Idag vågade vi oss på att starta i BGH 2. Jag vill samla lite tävlingserfarenhet med Peppar, han är ju lite impulsiv och jag måste lära mig att handska problemen som kan uppstå. Jag hade spetsat på ett andrapris, men tyvärr var Peppars fotgående inte något vidare idag, Han väntade egentligen hela tiden på att jag skulle skicka honom framåt vilket är den sista övningen och hade alltså fokuset rakt fram och inte på mig 😮 . Jag får skylla mig själv för vi har tränat det mest de sista dagarna och det är naturligtvis en rolig övning för någon som älskar att springa. För övrigt tycker jag att han gjorde det hela riktigt bra och hans matte lite mindre bra. Eftersom jag märkte att han inte riktigt var med mig blev jag onödigtvis väldigt nervös 😦 Det blev ett tredje pris och konstigt nog dagens bästa resultat av alla startande. Kul, kul och jag skulle så gärna vilja starta ofta nu. Riktigt tävlingssugen!

Igår kände vi oss lite trötta i benen och de hade lovat lite åska på eftermiddagen så det blev en runda i skogen för att leta lite svamp. Nu är det ju inte så lätt som i Sverige att gå i skogen eftersom det är så brant överallt. Vi fick gå rätt så länge uppför innan vi hittade lite, men visst hittade vi lite. Både Kantareller och Karl-Johan fick vi rensa på eftermiddagen. Det mullrade lite, men det blev faktiskt inte någon åska.

Idag hade vi bestämt att vi skulle köra Zillertaler-Höhenstraße. Vi har faktiskt aldrig kört den sträckan även om vi bor så nära. Zillertal är ett område som man gärna undviker på helgerna eftersom det är så otroligt med folk där och man får alltid räkna med att det är kö på vägarna antingen när man kör dit eller därifrån och ibland åt båda hållen. Nu passade vi på och visst var det vackert. Brant och kurvigt och fantastisk utsikt. Vi stannade till vid Melcherboden och njöt av utsikten där  för att sedan köra vidare till Hirschbichlalm. Därifrån gick vi upp till Kristallhütte där vi åt en riktigt god lunch. Så underbart vackert och mysigt, solen sken och det var så varmt. Vi gick sedan tillbaka till Hirschbichlalm och drack en ”Eiskaffee” Sedan körde vi vidare igen och så småningom var vi nere i dalen igen.

Umsicht från Melcherboden

Arthur och Peppar  vid ”Kristallhütte”

Egentligen skulle vi ha semester hela denna veckan, men tyvärr fick jag in ett jobb som det var väldigt bråttom med, så jag fick jobba igår – måndag. Från och med idag har vi alltså semester. Det är otroligt varmt här och det är ibland riktigt ansträngande.

Idag stack vi iaf iväg tidigt och körde till Kufstein och åkte upp med Kaiserliften. Fantastiskt trevlig personal och de hade till och med hundburar för att transportera hundar med liften. Eftersom det var en enkel stollift är det verkligen smidigt att kunna ha hunden i en bur som var fastspänd i stolen. Nu var det bara två burar per sektion, men vi kom bra till vid den första liften och passade på att utnyttja denna service som inte kostade något extra. Vid den andra sektionen åkte stolen med buren iväg precis framför oss, så då höll Arthur Peppar i knät istället. Det gick hur bra som helst, men det är ju inte heller första gången Peppar åker lift. Vi gjorde en härlig, riktigt lång runda på hela 22km. Lite uppför, men mest nerför. Underbart väder, men lite för varmt vilket gjorde det hela rätt så ansträngande. När vi åkte hem vid halvfem-tiden visade termometern i bilen på 36°.

Utsikt från Gamskogel mot norr med floden Inn

Arthur och jag med Peppar

Bettlersteig

en god lunch fick vi i Hans-Berger-Haus

Peppar får svalka sig lite

Kapell med Anton-Karg-Haus i bakgrunden

Idag åkte vi iväg till Obernberg för att träna lite tillsammans. Peppar jobbade riktigt bra även om han var lite okoncentrerad. Det var naturligtvis väldigt spännande, flera hundar, nytt område och VATTEN. Med på träningen var naturligtvis Barbara med Aragorn, Martina och Marco med Chili, Stefan och Arthur och mot slutet hämtade Barbara lilla Imala. Den lilla tjejen är så duktig ❤️ Träningen avslutades med en härlig picknick. Hur mysigt som helst.

Tänk att lille Peppar redan är tre år. Tiden går så otroligt snabbt. Egentligen var det ju inte så länge sedan jag satt i flygplanet mellan Göteborg och München med en liten väska med en liten sovande valp mellan fötterna. Väl hemma i Wattens travade han in i vår lägenhet som om han hade varit där flera gånger innan. När det var dax för hans mat och jag ställde mig i köket började han skälla för att jag inte var snabb nog. Jag blev helt paff, Russin som nästan aldrig skällde, att hon överhuvudtaget kunde skälla hörde jag först efter ungefär ett halvår då hon tyckte att dammsugaren på jobbet var jätteläskig. Nu skällde Peppar för att han inte fick maten med en gång. Då gjorde jag nog det enda rätta, för jag ställde ifrån mig maten med en gång tog tag i honom, gick ut från köket och stängde dörren. Nu var det Peppar som blev helt paff, efter tio minuter gick vi in i köket igen jag gjorde hans mat färdig och nu var det helt tyst.

Peppar är en underbar liten kille, men jag tycker att han även är väldigt svår. Han är lyhörd, men samtidigt väldigt, väldigt självständig, i omgivningar som han inte känner går han väldigt fort upp i varv och blir väldigt stressad och börjar gärna även skälla, för att annars vara väldigt lugn och fokuserad. Han är otroligt impulsiv på gott och ont. Han tvekar inte en sekund att ta upp en dummy eller en fågel, men kan även helt plötligt sticka iväg om det är något som han uppmärksammar. Vi har tränat väldigt mycket impulskontroll, men kanske ändå för lite. När vi tränar dummy kan han gnälla lite i början och det kommer även ett och annat startljud, men det börjar faktiskt bli lite bättre. Han är otroligt snabb och med en style som är en fröjd att se, hans sök är fantastiskt och han räds inget, ska det hämtas en dummy då kvittar det vilka hinder som är på vägen, snår och staket bara igenom och hopp över.

Det svåra med honom är att han vill för mycket, han vill ha koll på allt och har då svårt att koncentrera sig och att han är för snabb dvs att jag är för långsam. Jag hinner inte med när han gör något dumt och det vet han naturligtvis. Det har varit tre väldigt jobbiga år, många gånger har jag velat ge upp och jag har fortfarande sådana dagar där jag känner att jag inte riktigt orkar med honom och hans idéer. Samtidigt känner jag mig väldigt stolt över att vi har kommit så långt som vi har kommit. Jag drömmer om att vi ska kunna starta på ett Workingtest och ibland tror jag faktiskt att vi kommer att kunna få till det. Om inte, har han iaf lärt mig otroligt mycket och han är en otroligt bra arbetshund som med en mer erfaren hundförare skulle kunna gå hur långt som helst.

För övrigt är han en gosig, mysig, härlig och fin liten kille med sina 57,5 cm och 25kg. Jag är så glad att han hamnade hos oss ❤

Peppar 9w

Förra veckan fick jag ett meddelande av Susi att hon ordnade ett prov nästa fredag. Det kändes nästan lite nervöst eftersom Peppar och jag inte har tränat så där väldigt mycket lydnad den sista tiden och om vi har tränat har det blivit lite mer med apporten och rutan. Nu är det ju så att vi kan ju egentligen kan allt som är i BGH1 men ändå. Det som egentligen som vanligt alltid känns nervöst med Peppar är väl det som vi har träna minst och det är att när det helt plötligt kommer in fyra personer på tävlingsplanen för att bilda en grupp som vi ska gå igenom två gånger och att det ligger en annan hund på planen. Nu fick jag till två träningar hos Susi under veckan för att göra två tävlingsträningar. Peppar var egentligen helt cool och brydde sig inte alls!? Så idag var det då dax. Jag var lite nervös, men inte sådär jättemycket för jag vet vad vi kan. Peppar gick jättefint och han var med mig stort sett hela tiden. Så kom då sitt övningen, jag vrider aldrig på huvudet annars, för att kolla om hunden verkligen sitter, men idag gjorde jag det så där rök ju en poäng. Peppar vred på huvudet när jag började att gå tillbaka och fokuserade hunden som gjorde sitt läggande och när Peppar gör det vet jag att nu blir det farligt, då kan han helt plötsligt sticka iväg till den andra hunden så jag klämde till med ett kommando igen och han blev tack och lov, sittande. Här rök naturligtvis ytterligare två poäng. Jag är ändå otroligt nöjd och glad över att vi klarade av det denna gången och att även Peppar höll ihop. Det kändes även väldigt fint att få fin bedömning på fotarbetet med och utan koppel. Det blev 94 Poäng av 100 och ett andrapris. Jiippiie! Vi kanske kan bli ett riktigt bra team så småningom min Peppar och jag 😍