Även om det är otroligt varmt, varje dag omkring 35 grader, vissa dagar mer och vissa dagar lite mindre, måste vi ju ut och röra på oss och lite svalare är det ju när man kommer upp. Det är dock, och det måste jag erkänna, rätt så ansträngande att gå uppåt när det är så varmt och när man är ovan trädgränsen finns det nästan inga skuggor som man utnyttja och komma undan solen lite. Det är iaf underbart med härligt sommarväder och vi är naturligtvis glada över att det är så och inte regnar hela tiden. Här kommer några bilder från dagen 🙂
Arthur och Russin Naviser Jöchl
Vi försöker att ge Russin lite skugga genom att hänga upp en jacka
Russin utsikt mot norr från Naviser Joch
Det finns inte mycket snö kvar, men det lilla som finns är underbart tycker Russin
Det är helt otroligt vad varmt det är. Det är inte mycket du kan göra. Provade på att vandra igår, men det var egentligen för varmt. Visst vi hade en underbar dag, det var otroligt vackert och det var egentligen underbart, men samtidigt så varmt, även när man var uppe på över tvåtusen meter över havet blev man helt tagen av värmen och blev överlycklig om det fläktade lite. Russin tycker naturligtvis också att det är för varmt, men hon knatade på rätt bra och vi hade mycket vatten med oss även till henne, så det gick rätt så bra. Lyckan var naturligtvis total när vi stannade kvar några timmar vid den lilla alpsjön. Tyvärr hade jag glömt min bikini och ville inte hoppa i vattnet naken eftersom det var så mycket folk där. Arthur badade i kalsingarna så han hade det bra 🙂
Idag har vi tillbringat dagen på samma ställe som förra söndagen, Russin var i vattnet i stort sett hela dagen och är helt slut nu 🙂 När vi åkte hem visade termometern att det var 38 grader i luften ….
Der Wildsee
Wildseeloderhütte
På väg till toppen ”Henne” – Aufstieg ”Henne”
Utsikt från ”Henne” Grossvenediger och Grossglockner – Aussicht von ”Henne”
Wildseeloder 2119 möh
Arthur och Russin på väg ner från Wildseeloder – Abstieg von Wildseeloder
Ett par bilder från dagens vandring. Vi tog linbanan upp till ”Spieljoch” och sen gjorde vi en vandring som varande i ung. fem timmar inklusive olika pauser. Vi tog oss tex en god Pressknödelsuppe i Kellerjochhütte. Tänk så bra vi har det. Russin hängde med riktigt bra och det gjorde dagen ännu bättre. Tyvärr blev min kamera liggandes på bordet i köket, så bilderna blev tagna med Arthurs mobil.
I lördags hade jag anmält Russin och mig till en FH-Cup dvs spår på förmiddagen och lydnad på eftermiddagen. Ärligt talat var jag väldigt nervös. Allt var väldigt nytt, det här med spår är egentligen helt nytt jag menar nu i provsammanhang. Jag har visserligen startat en gång, men det var ingen tävling utan mer en bedömning som visserligen registeras, men allt är naturligtvis inte så petigt som när man tävlar. Detta var även en stor tävling, visserligen i nybörjarklassen, men med tolv deltagare och från hela Österrike så långt ifrån någon liten provins-tävling. Ja, och så var jag då där, många kände varandra redan och det satt och pratade om spår och tävlingar och jag tänkte vad fan har jag här att göra. Jag kände mig rätt så eländig, men det var ju bara att visa god min 😮 Vi drog startnummren klockan sju, jag fick startnummer nio av tolv, och spåret la jag först 9:30. Det var lång väntan och jag satt en hel del hos Russin för att försöka få henne att koppla av lite. Hon är ju tyvärr väldigt stressad när jag inte är i närheten. I lydnaden är det bra, men med spårningen funkar ingenting när hon är så uppstissad. Vi gick på spåret ca 10:15. Hon började rätt så bra, men jag fick hålla tillbaka henne en hel del, första föremålet gick jätte bra, första vinkeln ville hon först gena, ångrade sig och gick rätt, fram till andra vinkeln gick hon fint, men strax innan vinkeln tog det slut i huvudet, hon gick en runda till mig och jag sa till henne att söka vidare, tyvärr blev det tre gånger och många värdefulla poäng flög iväg, men hon fortsatte när hon andats ut lite, gjorde vinkeln fint, även den tredje vinkeln. Andra föremålet markerade hon fint, spetsvinkeln gick jättebra och hon gasade på lite väl mycket, jag släppte lite, men det tredje och sista föremålet markerade hon jätte bra. Domaren började med att berömma hennes spårarbete. Ett utmärkt arbete, som han inte ofta har sett hos en retriever, problemet som hon har, är att hon inte riktigt orkar att ta emot så mycket intryck. Vi fick 88 poäng av 100. Själv tycker jag det är jätte bra, hon jobbade verkligen fint och med tanke på att det var 27° och gräset rätt så högt och hon inte riktigt hade kunnat koppla av innan och att matte var så nervös blev jag jätte glad. Speciellt att han berömde hennes spårarbete, så otroligt kul!!!
Lydnaden skulle vi köra först 14:20, så jag körde tillbaka till Matrei dvs till svärföräldrarna där även Arthur väntade. Vi körde iväg och handlade lite, lagade lunch och jag försökte koppla av en kvart innan vi körde tillbaka till tävlingen igen.
Nu var det riktigt varmt. Russin var rätt så slut och även jag, men jag tycker ändå att Russin visade upp en fin lydnad, även om den inte var perfekt. Fram till sista momentet gick det bra, men då tog inte Russin mitt kommando plats dvs det tog lång tid innan hon reagerade och här blev det inte många poäng kvar. Även här skrapade vi ihop 88 poäng och ihopräknat fick vi en 6 placering av 12. Verkligen inte dåligt för att vara första gången. Jag är nöjd och glad och ser fram emot nästa tävling i slutet av september 🙂
Svärföräldrarna som bor i Osttirol besöker vi var tredje vecka. När vi kör dit kör vi alltid över Felbertauernstrasse eftersom det är den närmsta vägen. Resan tar knappt två timmar. I början av juni var det ett stort jordskred som förstörde en del av vägen och sedan dess kan man inte ta sig fram där utan måste göra en stor omväg, antingen över Italien och Brennerpasset, eller över Großglockner Hochalpenstraße. Eftersom det för det mesta går snabbast att köra över Brenner så tar vi den sträckan, men i fredags var det så fint väder så vi tyckte att idag kör vi över Großglockner. Så vackert!! Visst tar det längre tid och får man någon långsam framför sig, och det finns det naturligtvis gott om, så är det nästan omöjligt att köra om och sen är det är ju rätt så dyrt, men det är det verkligen värt att kosta på sig det. Här kommer några bilder som jag tog därifrån. Resan tog drygt fem timmar, men så hann vi med en kopp kaffe också 🙂
Förutom att jag har förberett oss så gott jag kunnat inför helgens tävling är det inte så mycket som jag har att berätta. De två sista veckorna har vi tränat mycket spår och ja, det går rätt så bra, även om jag själv inte är riktigt nöjd. Jag tycker att jag själv inte riktigt vet hur jag ska göra för att få till det riktigt bra. Nu kör vi iaf och så får vi väl hoppas på att Russin kan visa vad hon kan, för spåra det kan hon även om hon inte alltid litar på sig själv. På lördag morgon klockan 7 vet vi vilket startnummer vi har och därefter får vi lägga våra spår. På eftermiddagen är det lydnad.
I lördags var vi upp till Walderalm igen och i söndags var vi vid Kaiserklamm och njöt av sommaren.
I helgen var det tävling igen. Fragensteinturnier och vi deltog för andra gången. Förra året var det en het sommardag med över 35°och även då var jag otroligt nöjd över att Russin presterade som hon gjorde. I lördags regnade det hela dagen, ibland rätt så ordentligt men Russin stördes inte nämnvärt av det och jag är otroligt nöjd över hennes attityd. Russin jobbade jätte bra tyckte jag, det kändes iaf så och när jag ser på videon så ser det även ut så. Felen som blev, är nästan helt och hållet mina och det kostade otroligt mycket. Okey, Russin får naturligvis inte hämta apporten själv, men hade den inte halkat ur handen när jag kastade så hade det inte blivit något problem. Nåja, lite surt kanske, men jag tycker det är helt OK, vi har presterat så bra på så många tävlingar och det känns helt OK att även vi kan misslyckas. Nu har vi gjort det och sämre kan det knappast bli.
För drygt en månad sedan hittade jag jag genom ”tant Google” ett seminar som jag tyckte skulle vara intressant. En helg för att lära sig lite om spår med Bernd Flöry. Bernd Flöry håller kurser eller seminar lite överallt på hela jordklotet. Han har även varit i Sverige och i Finland och är visst inom IPO väldigt känd. Nu håller jag ju inte på med IPO så ska jag vara ärlig så har jag ju inte hört något om honom alls, men jag tyckte att det lät bra så jag bokade genast. Tyvärr fanns det inga platser kvar med hund och det var kanske bara bra. Nu kunde jag helt koncentrera mig på att lyssna och titta och behövde inte alls oroa mig för om Russin hade det för varmt i bilen, var törstig eller behövde ut och kissa. Arthur följde med och tog snällt hand om Russin. Det var 12 hundar som var med, från valp till det som här kallas FH3 dvs elithund. Efter ca 4 timmars teori och lunch på lördagen drog vi ut till ett område där var och en fick visa hur långt de kommit och därefter kritik och synpunkter varför hunden arbetar som den gör och hur man kan komma tillrätta med det som inte är bra. Idag handlade det mer om att hur hunden markerar föremålen och hur vi kan förbättra dvs korrigera felen. Även idag var det först teori, men bara en timme och därefter gav vi oss iväg ut igen. Så otroligt roligt och intressant! Nu hoppas jag att Russin och jag får nytta av detta och att vi, vid nästa prov som jag hoppas blir i mitten av juli, kan visa vad vi kan.
Det är ljuvligt med sol och sommarvärme! Vi har länge haft väldigt dåligt väder med mycket regn, men framförallt har det varit alldeles för kallt. Nu, lagom till helgen kom äntligen sommarvärmen. Väderprognosen varnade dock för åskväder och visst kom det någon knall i går kväll. Tack och lov var ovädret rätt så långt borta. Igår var jag mest ute på terassen och gjorde i ordning där. Det har jag velat länge, men tiden springer iväg. I går köpte jag några fina sommarblommor och några kryddväxter och nu är det fint igen. Senare grillade vi lite där och drack lite rödvin till det och hade det mysigt. För Russin blev det väl inte precis en lyckad dag eftersom hon inte fick någon träning alls.
Russin och jag Loas Sattel
Russin och jag
Idag har det inte alls varit så fint som igår, men det har varit varmt så vi stack iväg på en liten vandring. Skönt att få röra på sig ordentligt. På Gasthaus Loas avnjöt vi en god och stor schnitzel och sen gick vi vidare. Vi var hemma igen vid tretiden. Efter det blev det lite vila och efter det la jag ett kortare spår som Russin fick gå precis. Det gick riktigt bra så det var kul! Nu ser jag fram emot nästa helg då jag har anmält till en spår kurs. Det är inte säkert att Russin får var med, för det fanns bara platser kvar utan hund. Kanske det går ändå jag hoppas det iaf.
Flatcoat i vått och torrt 