Här är vår lilla lägenhet. Helt ute på landet och riktigt mysigt. Här har vi allt vi behöver, till och med swimmingpool och WIFI obegränsat.
Fjärde dagen
Idag har vi egentligen bara njutit av sol och hav. Vi körde till Argentiera, en gammal silverbergverksort, ut på en liten, smal och gropig väg den vi körde tills den tog slut. Nedanför oss låg en alldeles tom, fin strand. Vi tänkte naturligtvis att där får vi säkert inte ligga ensamma, men det fick vi. Det kom visserligen vid två tillfällen några som ville gå ner, men de vände, de tyckte väl att stigen var lite väl brant. Vi, österrikare, har ju inte några problem med sånt som tur var.
På kvällen åkte vi in till Alghero, där vi träffade på min syster Åsa med familj. Ja, vi har nämligen en liten familjefest här i morgon och min storasyster Elisabeth är också här. Familjeträffen skriver jag om i övermorgon. Iallafall hittade vi en pizzeria i gamla staden och intog alla en god pizza, nåja Alice åt pasta istället.
Tredje dagen
Ytterligare en dag med ett väder som inte riktigt vet vad det vill. Just nu drar en ordentlig regnskur förbi och det åskar i fjärran mer än en timme.
Eftersom det verkade vara rätt så ostabilt även i morse, bestämde vi oss för att göra ytterligare en sightseeing och om vädret blir fint kan vi ju alltid ta ett dopp lite senare. Vi körde alltså ner till Alghero och tog av mot Monteleone. I serpentiner gick vägen uppför och snart njöt man över en underbar vy över Alghero och Capo Caccia. Vägen var väldigt kurvig, men snart var vi uppe på högsta punkten. Vi körde vidare på kurviga vägar igenom Villanova Monteleone, förbi Tennosjön och därefter upp till Monteleone Rocca Doria. Otroligt vackert och lugnt. Vi körde vidare, uppför och nerför, hela tiden väldigt kurvigt och landskapet växlade hela tiden. Ibland otroligt grönt och i nästa ögonblick väldigt torrt och inte mycket vegetation. Så småningom kom vi till Bosa där vi inte stannade utan körde vidare på kustvägen tillbaka mot Alghero. Bara efter någon kilometer stannade vi och gick ner till havet. Himlen var blåare och solen sken så vi passade på och badade några timmar. Härligt, men vinden blåste rejält och den var rätt så kylig. Framåt fyra åkte vi vidare och njöt av utsikten från kustvägen. En fin dag även om det blev hela 170 km i bilen.
För Russin var det säkert oxå bra att inte röra sig för mycket. Igår fick vi ge henne lite smärtstillande tyvärr, men idag verkar allt rätt så bra igen.
Andra dagen
Dagen började med sol, emellertid lurade många svarta moln lite överallt och redan när vi åt vår frukost kom första regnskuren. Vi beslöt oss för att göra vår första vandring. Regnkläder hade vi ju med oss. Vi körde naturligtvis fel och därför bestämmde vi oss för att titta på Capo Caccia istället. Vi gick upp en 3/4 h och beskådade en underbar utsikt. Verkligen vackert och vädret visade sig också från sin bästa sida. Det var skönt att röra på sig lite, men även rätt så varmt. Efter vår lilla vandring tänkte vi att vi skulle ta oss ett litet dopp. Problemet här är verkligen att det är svårt att hitta något där även hunden får följa med. Eftersom vi såg att det fanns en liten strand mittemot beslöt vi oss för att köra dit dvs det var egentligen dit vi hade tänkt att köra ifrån första början. När vi kom till parkeringsplatsen visade det sig att hundar inte alls var tillåtna i området (naturskyddsområde) . När vi frågade, så fick vi tillåtelse att gå in med hund. Tack!! Nu gick vi en bra bit igen, visserligen inga branta steniga stigar som innan, men vi gick ett tag och sen en bit tillbaka igen och hittade den lilla stranden. Här fick vi äntligen vårat först dopp i medelhavet. Härligt tyckte vi alla tre och Russin drack mycket vatten som hon rätt så snabbt kräktes upp igen. Nu får vi se om vi kör dit igen och går hela rundan som vi tänkte från början, det känns lite så där när man måste fråga först. Några bilder från dagen, de andra bilderna kommer först när vi kommit hem igen.
Första dagen
En riktigt regnig dag har fått inviga vår Sardinien semester. Solen sken visserligen den första halvtimmen, men sedan var det rätt så blött. Vi körde först till vår pension I Vigneti vid Olmedo, men som vi redan anade var vi för tidiga. Eftersom det dåliga vädret kom västerifrån körde vi nordost upp till Castelsardo. Resan gick över Sassari vidare till Sennori, båda orterna körde vi bara igenom, och jag var glad över att Arthur körde eftersom det delvis var brant och smalt och italienskt kaotiskt på vägarna. Strax innan Castelsardo stannade vi och gick en runda och efter det parkerade vi rätt så långt uppe i Castelsardo och därifrån gick vi upp till Borgen dei Doria och där gick vi omkring på alla smala gränderna. Det var vackert med flera fina vyer, men väldigt turistinfluerat. Det började ösregna och vi förökte att få skydd i en av gränderna vilket inte var helt lätt. Efter det körde vi vidare till elefantklippan och efter det tllbaka över Nulvi och Osilo. Otroligt vackert landskap på en rätt så smal väg med otroligt många kurvor. Tyvärr regnade det mest hela tiden.
Här är kartan från vår runda
Tillbaka till vår pension där vi nu kunde checka in. Just nu är vi tillbaka efter en rätt så god dinner och vi är alla tre dödströtta. Det ska bli skönt att sova.
Porto Torres
Nästan hela natten har det stormat, åskat och regnat. Arthur var ute med Russin vid 5:30 och jag vid 6:30, men hon vägrar att kissa. Nu får hon vänta tills vi är på land. Just nu har vi alltså inte kommit fram, men solen lyser över hamnen så vi kan bara hoppas på att vädret blir bättre.
På semesteräventyr
Just nu sitter Russin och jag i en kabin på färjan mellan Genua och Porto Torres på Sardinien. Arthur är naturligvis med han också, men han är och upptäcker färjan kanske att han kunde titta lite på fotboll. Resan från Wattens till Genua gick jättebra. Vi körde hemifrån klockan 11 och var och ckeckade in redan klockan 17. Söndagarna är alltid bra att köra.
Här på färjan finns det speciella kabiner där man får ta med hunden, men annars är det bara tillåtet för hundarna att vistas ute på däck. Har man inte bokat kabin får hunden förvaras i en speciell del i båten där det finns hundburar. Vi gick förbi där för en stund sedan och det var ett väldigt skällande. Såg ju inte så roligt ut.
Russin vill ju bara kissa där det är grönt, så här har vi naturligtvis ett problem. Arthur tar en sväng med henne lite senare och jag hoppas att hon kan kissa då, så vi inte behöver upp mitt inatten. Nu går jag och lägger mig och läser lite. Har tänkt att jag skulle försöka att skriva några rader varje dag. Det är ju första gången vi åker på semester till ett ”främmande” land tillsammans med Russin.
Dåligt med uppdateringarna
Jag har ju nästan lite dåligt samvete eftersom det är lite segt med uppdateringarna. Det är så lite som händer här just nu. Russin mår fint vissa dagar och lite sämre andra dagar och vi tar dagen som den kommer. Vi är iväg och tränar varannan vecka och jag ser det lite som en terapi för mig och Russin. Russin tycker iaf det är väldigt kul med träningen, för mig själv känns det väl sådär eftersom vi förmodligen inte kommer att starta mer och det hela gör mig lite deppig. Dels för att hon går så bra och naturligtvis gör det mig ledsen när jag vet att hon har lite mer ont nästa dag. Samtidigt blir jag så glad när jag ser hur ivrig Russin är och hur roligt hon tycker att det är. Ja, det är inte lätt! Över påsken ska vi till Matrei och svärföräldrarna där. Jag hoppas att jag får flera bra tillfällen att spåra med Russin.
Bilderna är tagna den 29.3.2014 när vi var i Matrei förra gången.
Vinter igen
Så har vintern kommit tillbaka igen. Det är kallt och i söndags snöade det ordnetligt. Inget roligt alls, men ändå var det väntat. Här har allt möjligt börjat blomma, magnolian, kinesiska körsbärsträd och spirean har börjat den också. Det är väldigt tidigt och jag hoppas verkligen inte att det blir frost igen.
På lördagens promenad var vädret fortfarande rätt så bra och till Russins stora glädje hittade vi en fin fotboll vid floden. Det var så roligt att se henne leka med den även om jag ofta fick hjärtat i halsgropen. Det är just sådana rörelser som inte alls är bra för henne, men vi lät henne hållas och naturligtvis kände hon av det på lördagkvällen och söndagen.

Mitten av mars
Tiden går så snabbt och denna veckan har vi haft ett underbart vårväder. Den ena dagen finare än den andra, med otroliga temperaturer. I fredags eftermiddag när jag och Russin körde hem från träningen visade termometern i bilen 19°. Det är mycket för att vara mars månad och det var nästan för varmt att träna tyckte Russin för att inte tala om alla dessa otäcka insekter som flyger om kring hela tiden. Russin har alltid varit väldigt besvärad av alla sorters flygfän. Nåja, träningen var väl skaplig, men inte så bra som förra veckan. Det bästa av allt är att hon inte visade några tecken för att ha ont någonstans i lördags. Så skönt!! I Iördags var vi bara en runda i skogen Russin och jag, och någon lite mindre promenad, men ingen träning bara städning som jag tyvärr ännu inte är färdig med. I dag var det duggregn och på förmiddagen la jag ett längre spår. Det gick fantastiskt bra! Russin hade ett perfekt tempo, klarade av alla vinklar och föremål och utan att bli hektisk. Denna helgen känns väldigt bra, bortsett från att det har kommit en valpkull till världen där jag så gärna hade velat ha en valp. Tyvärr har inte tiden kommit än för en ny familjemedlem, men det viktigaste nu är iaf att Russin verkar må rätt så bra!


























