Arthurs Mamma

Egentligen handlar denna bloggen mest om Peppar, men bloggen heter även i Flatcoat i vått och torrt så därför handlar den, denna gången om Arthurs mamma. Mame gick bort den 15 juni 94 år gammal efter att ha varit i sin egen lilla värld i flera år. Konstigt nog kom hon ofta ihåg Peppars namn även om han dök upp i hennes liv först 2014. Ibland blev det Blacky istället för Peppar som var min svägerskas härliga hund. Blacky blev rätt så gammal och gick dog helt plötsligt på gatan utanför Arthurs föräldrars hus. Detta var nog 2008. Arthurs mamma var en beundransvärd person, som födde och fostrade 10 barn. Alla har de lyckats bra i livet. För de förstfödda räckte pengarna till en universitetsutbildning för de som ville, alla var naturligtvis tvungna att hjälpa till på gården.

Det som kanske var mest fascinerade för mig var nog, att det alltid var så mycket folk i köket. Dörren var alltid öppen för besökare – grannar, släktingar, vänner – alla var välkomna och en kopp kaffe kunde man alltid bjuda på. Arthurs mamma var alltid glad och skojade mycket. Jag frågade mig ofta hur hon orkade med allt ….

Nu har allt ändrats, sedan i julas står huset tomt eftersom de båda fick ett rum tillsammans på ålderdomshemmet. Arthurs pappa är så nöjd och belåten där och säger att han aldrig har haft det så bra. Sorgen var och är naturligtvis stor att ”mame” blev hämtad först, men det var även en stor last som togs ifrån honom eftersom han själv kände sig ansvarig för att mame hade det bra.

1-Uroma

Ny hundskola

Peppar och jag tränar ju mycket ensamma och jag har märkt att han går upp i varv när han ser  och träffar andra hundar. Hittills är det inte många tillfällen vi har haft med riktiga hundmöten, egentligen är det bara vid retrieverklubbens hundskola och där är det bara den jämngamla labbetiken. Idag började vi i ytterligare en hundskola som förberedning inför kommande lydnadsprov. Här var det många hundar av olika sorter, både stora och små. Peppar uppförde sig som jag hoppats på att han inte skulle göra. Gick upp i varv helt otroligt, skällde drog och slet i kopplet. Ja, han var helt omöjlig. Det positiva var att han ändå varvade ner ibland, men så fort vi rörde på oss igen var det kört. Det kändes naturligtvis rätt så jobbigt, men jag tror ju säkert att vi ska få rätsida på det.

Det har kommit ytterligare lite snö. Jag tycker det är skönt och träna lite kan man ju iaf. Igår var Peppar och jag ute och tränade lite linjetag med burkar. Han är snabb den lille killen. Fort ut till burken och fort tillbaka till mig igen. Kul ❤ Linjetagen är inte så långa, men de blir nog snart lite längre.

3-IMG_4083 2-IMG_4078 1-IMG_4043

ORF

I Sverige vet man naturligtvis inte vad ORF är. Det är detsamma som SVT i Sverige och idag har Russin och jag blivit filmade när vi var hos hundfysiologen. Bernadette ringde i går och frågade om vi inte ville komma eftersom det skulle göra ett litet reportage över hundfysiologi. Vi gjorde vår lunchpaus lite tidigare och åkte dit. Russin charmade naturligtvis fotografen och hon blev filmad när  hon var på vattenlöpbandet. Vi får väl se om det blir något utav det.

Test av ny hundskola

Eftersom jag är så ivrig på att börja med lite träning igen, beslutade jag att prova en för mig ny hundskola. Jag hade visserligen sett på deras hemsida att tränaren var en lite äldre herre, men att han var så gammal hade jag inte räknat med. Nåja åldern spelar ju inte någon roll egentligen, men när  inlärningsmetoden också är urgammal så blir det naturligtvis helt fel för Russin och mig. Vi kämpade oss igenom en timmes träning och jag var den enda som belönade med godis och lekte lite med en boll för att göra det lite roligt. Egentligen sorgligt att det finns sådana hundskolor fortfarande. Tränaren skulle bli glad om vi kom tillbaka, men jag tackade för oss. (Bilden är från 11/2008)

Här har all snön töat bort, allt är blött och otroligt skitigt, men det går rätt så bra att träna lite. Det gjorde Russin och jag idag här utanför. Det blev teckenträning som gick riktigt bra. Kul!

Annars händer det inte mycket. Jag sitter  framför datorn rätt så mycket och provar mig fram med alla möjliga småsaker som ska in på sidan. Det är inte alltid så lätt att lista ut hur allt fungerar

Dagarna rusar iväg ….

och jag hinner inte riktigt med iaf när det gäller bloggandet. Det har visserligen inte hänt något speciellt. Jag  gör en liten resume ändå.

Vi var ju och åkte kälke förra helgen (som jag skrev om) i ett underbart vinterväder. På söndagen blev det töväder igen och all snö här nere hos oss försvann. Eftersom det var helgdag på onsdagen den 8.12. passade jag på att lägga ett spår till Russin som faktiskt gick riktigt bra. Det kändes kul att det blivit lite bättre igen, men vi måste träna mer innan vi kans starta på något prov. Jag hann även med lite dummyträning som i början gick väldigt bra, men sen började Russin att slarva med att springa dit jag visade henne. Hon ville hellre ta en dummy som hon tyckte såg fin ut och här fick jag korrigera henne. Här har vi det väldigt svårt. Russin är så känslig eller vad det nu är. Hon låser sig och vill inte springa någonstans. Många hundar, om jag förstått det rätt, försöker sjäva att bjuda på andra beteende för att nå sin belöning. Det blev naturligtvis så att vi backade lite och jag gjorde det lättare för Russin och då gick det ju bra.

I fredags var vi på terapi igen och eftersom vi inte varit där på 1 1/2 vecka hade många muskler blivit väldigt hårda igen. Vi kör nu en gång i veckan  och så får vi se hur det går.  Annars mår Russin förträffligt och hon är så pigg och glad och springer omkring och är äntligen lite småbusig. Det är en fantastiskt härlig känsla att ha en pigg och glad hund vid sin sida!!!

Jag har drömt och hoppats på att en lite valp skulle flytta in hos oss i januari. Tyvärr kan jag inte övertala min chef som inte låter mig ha två hundar på jobbet. Detta är jätte tråkigt tycker jag. Jag kommer dock  att försöka att övertala chefen här fram emot våren igen. En valp ur just den kullen som jag så gärna velat ha blir det naturligtvis inte då och det gör mig väldigt ledsen eftersom jag tycker att det är en underbar kombination och jag alltid varit så förtjust i tiken, men det dyker kanske upp något som tilltalar mig så småningom.

På lördag och söndagen kom det en hel del snö igen. Vädret var dåligt och vi gjorde just ingenting. Det blev bara flera långpromenader och mycket lek i snön. Härligt tyckte Russin 🙂

inget speciellt

Nu har återigen en vecka gått. vi har fortfarande ingen snö, men nu i helgen är det sagt att den ska komma.

Vi har nu varit på hundfysioterapi nio gånger och även om inte Russin är så förtjust i att gå dit, så mår hon bra av det. Hon är mycket piggare och gladare och smärtstillande behöver hon för tillfället inte heller. Allt är frid och fröjd så länge vi inte hittar på något speciellt. Vanliga promenader verkar vara bäst. Det som känns otroligt tråkigt nu är att vi helt enkelt inte har råd med en terapi i längden.  Det kostar € 35,00 / behandling och vi har alltså för november betalat € 350,00 dvs drygt SEK 3500,00.  Vi får nog se hur det går om man drar ner på terapin till två gånger i månaden.  Nästa vecka ska vi iaf göra röntgenbilder igen och ta blodprover.

Hade vi haft möjlighet att ha en hund till så hade vi nog haft det inom en snar framtid. Jag förmodar att det för oss alla tre hade varit bäst. Tyvärr får jag bara ha en hund på jobbet och än har jag inte lyckats med att övertala min chef .