Härlig vandring från Maurach am Achensee över Buchauernalm und Hubersteig med underbar utsikt över Achensee och omgivning. Uppe på Ebner Joch 1957möh fikade vi. Inte var vi ensamma precis, det var många som hade samma idé som vi. Tillbaka gick vi över Astenau Alm och hade tänkt att ta en kopp kaffe där, men alla borden var redan upptagna så vi gick tillbaka till bilen och drack kaffe och åt upp den goda rabarberkakan som jag gjorde i fredags ute på vår terass 😌

Hubersteig

Utsikt mot Achensee

Ja, det var vad jag fick höra idag på vår debut i obedience. Peppar hade iaf kul. Under gruppmomentet valde han att hälsa på en annan hund, han valde att stå istället för lägga sig under läggande under gång och apporterade en av konerna i rutan. Ja poängen blev ju därefter, ett tredje pris med 193 poäng. Jag är egentligen jäkligt less på det hela, charmade visserligen publiken med sina hyss men det var väl allt. Peppar är duktig, men jag är visst inte kapabel att föra honom.

Nu får vi se vad vi ska göra framöver.

Ja, den frågan hade jag gärna velat få svar på. Det blev inget resultat alls på provet idag eftersom Peppar valde att sticka iväg till den andra hunden under ”sättande under gång”. Stämningen med många människor och några hundar gjorde att Peppar blev väldigt nervös och jag inte fick den fina kontakten med honom som jag haft under senaste tidens träningar. En del tyckte jag gick riktigt bra, men det var inte alls som det brukar vara. Det känns naturligtvis rätt så deprimerande och det är ingen bra känsla att aldrig kunna lita på honom.

Efter provet gick vi en runda utmed floden Inn, vilket Peppar verkligen uppskattade.

Efter en god och gemytlig frukost ute i trädgården lämnade vi våran mysiga vistelse i Gardone. Här skulle jag gärna vilja bo igen och gärna ett par dagar. Vi körde förbi Salo, utmed södra delen av Gardasjön och sedan vidare norrut. Här var det fullt överallt, mycket folk, mycket trafik. Därför gick mycket tid åt för att överhuvudtaget komma vidare. Det var ”stop and go” , vi hade naturligtvis tid att titta lite mer åt höger och vänster, men vi hade hellre velat stanna någonstans och gå en runda, nu räckte tyvärr inte tiden till. Vi körde förbi Lazise, Bardolino, och först när vi kört förbi Garda var det mindre trafik och vi kunde njuta av allt det vackra. Vi stannade till i Nago-Torbole och tog oss en sen lunch och Peppar fick äntligen sträcka på benen lite. Sen var det dax att köra vidare hemåt igen. Det var mindre trafik på motorvägen och resan tillbaka till Wattens gick bra.

Även om det var en värdigt fin utflykt blev det tyvärr lite för mycket bilåkning och Peppar var väldigt nervös. Peppar, har vi upptäckt, blir väldigt nervös vid miljöbyte. Varje ny ort betyder stress och det är naturligtvis jobbigt för oss alla. Men det är kanske  också något man ska träna på 😉

Eftersom Arthur aldrig har varit vid Gardasjön och jag bara var tio år när jag var här så tyckte vi att varför inte göra en liten utflykt. Jag hittade ett litet hotell utanför Gardone Riviera som inte var för dyrt och som jag trodde skulle passa oss bra. Att det skulle vara så bra hade jag aldrig kunnat tänka mig. Litet och gemytligt samt med stora ytor för Peppar att springa på. Han hittade genast en kompis i husets gula labbi. Den gula labben var naturligtvis tvungen att visa Peppar sin favorit vattenhåla. Jag hade ju helst varit utan denna upptäckten, men Peppar var stormförtjust.

Resan hit gick bra, men det var väldigt mycket trafik. Vi stannade vid Kurtatsch och åt middag. Riktigt gott var det och sen körde vi vidare mot Riva och förbi Limone Sul Garda. I Gargnano stannade vi till och gick en liten runda och så att Peppar fick kissa och sedan vidare hit. Kvällsmaten blev en god Pizza på Trattoria Marietta. Här blev vi även bjudna på en underbar utsikt över Gardasjön.

Nu är det verkligen väldigt länge sedan jag skrev. Allt är bara bra. Den sista tiden har vi tränat rätt så mycket lydnad och det är riktigt kul. Jag tycker att vi båda gör stora framsteg. Den 23 April ska vi försöka oss på BGH 1 igen. Peppar kan allt, så det gäller bara att hålla ihop när det är folk och hundar runtomkring, samt en matte som är nervös. Jag hoppas verkligen att vi kan få till det.

I mitten av maj ska vi på en liten lydnadskurs. Även detta ska bli väldigt spännande och dagen efter ska vi starta obedience beginners. Så visst ska det hända lite den närmsta tiden.

Lite tränar vi även med dummys och även här gör vi ju framsteg. Här har vi dock problem med mig. Om bara jag kan reda ut hur jag ska ha för utstrålning eller hur man nu ska förklara det, sa tror jag att vi kan reda ut allt. Om jag bara kan förmedla att allt  bara går genom mig och att det är jag som tar besluten och inte Peppar, så kommer vi kunna ta oss långt. Tyvärr är vi inte där ännu, men skam den som ger sig.

Vi har haft ett underbart vårväder och även om det bara är mitten av april, så är det fantastiskt mycket som blommar. Det är helt underbart.

En liten film på vår träning i det underbara vintervädret 😀

Idag på eftermiddagen åkte Arthur iväg och åkte skidor och Peppar och jag tog oss en promenad. Tog med mig kameran och tänkte att det kanske blir någon bra bild. Nöjd är jag inte, men här på bloggen kan jag ju visa några.

Idag var vi iväg och åkte kälke igen. det är så roligt när det är bra med snö och inte så isigt. Denna gången gick vi upp till Haagalm vid Hopfgarten. Det tog drygt en timme att gå upp och det kändes nästan som om det var lite för kort. Själva banan var väldigt fin med en hel del kurvor. Tyvärr var det väldigt mycket folk som gick upp när vi åkte ner. Det gällde att styra ordentligt. Peppar fick dra Arthurs kälke upp och fick springa nästa hela vägen ner. Skitkul tyckt han 🙂

Tiden går som vanligt väldigt, väldigt snabbt och även om jag inte har varit iväg och tränat något, så har vi definitivt inte varit lata.

Eftersom det nu verkligen är länge sedan jag skrev, blir det ett lite längre inlägg.

På kvällen på nyårsaftonen, efter en god och mysig meny hemma, packade vi ihop vår vandringsutrustning inkl. pannlampor och vandrade upp till Hinterhorner Alm. Det fanns ju ingen snö och det var lätt att gå. Vid 23:30 var vi uppe och vi var nästan ensamma. Vi hittade ett ställe där vi satt vindskyddade, njöt av den fina utsikten och drack glühwein. Kvällen var alldeles stjärnklar och när tolvslaget kom var det naturligtvis ett väldigt vackert skådespel som vi fick bevittna. Jag hade plockat ner två små flaskor sekt och några munsbitar med räkor och lax, så vi hade det lite festligt. Det blev tyvärr snabbt alldeles för kallt och även om vi hade ordentligt med kläder på oss började vi frysa ordentligt. Vi travade neråt igen och var hemma så vid halv två på natten. Peppar tyckte, tror vi, också att det var mysigt och sov länge liksom vi nästa dag 🙂

Den andra januari började Peppar och jag med  obedience. Vi är tre tjejer som kommer att träffas en gång i veckan för att hjälpa varandra. Då var det fortfarande ingen snö, men den kom några dagar senare och vi har inte träffats sedan dess. Dels var det på grund av snön och sen har det varit på grund av kylan. På kvällarna har vi haft omkring -10° och då tycker jag att det blir alldeles för kallt i fingrarna.

Vi fick alltså mycket snö omkring den 6. och 7. januari ca. 40 cm. Äntligen! Allt blev så mycket ljusare. Den helgen var det inte mycket vi kunde hitta på. Ut och köra var nästan inte och tänka på. Naturligtvis var vi ute och gick här i området och Peppar var ännu mer tokig än han redan är och vi fick oss några goda skratt.

Sen kom solen och kylan fram till nästa helg dvs förra helgen då det kom ännu mer snö. På lördagen hade jag bokat en liten kurs som hette ”Social Walk”. Walk var lite mycket sagt, för så långt kom vi inte. Det var mer att hoppa ut ur bilen när andra hundar är i närheten och även lite att stå och prata lite utan att hunden stör eller bryr sig om den andra hunden och naturligtvis att gå förbi varandra. Peppar skötte sig relativt bra och började inte att stressa för mycket. Snön vräkte ner hela dagen, men nästa dag lyste solen från en klarblå himmel.

Vi packade ihop våra grejer och åkte iväg och åkte kälke. Det var en underbar dag och naturligtvis otroligt vackert.

Sedan dess har solen fortsatt att lysa från en klarblå himmel. Det är som sagt ordentligt kallt . Vissa nätter omkring -17°, men dagarna har varit angenäma med temperaturer omkring -4 till 0°. De säger att det är den kallaste januari sen 1987. Inte för att jag kommer ihåg att vi hade det så kallt då … 🙂