Ytterligare en fin dag med strålande solsken. Vi är hos svärföräldrarna denna helgen. Här är underbara träningsmöjligheter, men tyvärr räcker inte tiden riktigt till. Det är alltid mycket som ska göras. Arthurs föräldrar är rätt så gamla och syskonen turas om att sköta hushållet sa att de kan bo kvar hemma och var tredje helg ung. är det vår tur. Naturligtvis blir det lite träning och Russin och jag var iväg en liten runda på eftermiddagen. Det blev riktigt långa avstånd idag och här märkte jag att då tar inte alltid Russin mina tecken riktigt. Hon blandar ihop dem verkar det som. Det betyder väl att vi måste träna tecken ännu mer.

Man märker tydligt att kvällarna är lite ljusare och i veckan passade jag på att lägga ett litet spår efter jobbet. Jag la det när det var ljust och sen gick Russin och jag det när det var mörkt. Russin var lite väl ivrig och det gick lite väl snabbt kanske, men annars är jag rätt så nöjd. En vinkel var inte så bra, men förövrigt är jag nöjd. Hade tänkt att spåra lite i helgen, men så glömde jag spårselen hemma. Typiskt!

… från en klarblå himmel och jag sitter här inne och drömmer mig ut. Tänk om man kunde sticka iväg och träna lite (suck), nu får vi vänta tills det blir nästan mörkt innan vi kan göra något. Först i slutet av april har vi en vecka semester och då åker vi ”hem” till Sverige. Så kul det ska bli.

Träningen i söndags gick fint. Russin var fokuserad och imponerade på nybörjarna. Så otroligt söt hon är och så fint hon går var det många som sa. Mattes hjärta svällde naturligtvis, ryggen blev ännu rakare och Russin gick ännu finare 😆   Vi fick ändå lite att träna på och nu blir nästa besök om två veckor igen. Efter det åkte vi hem och jag la ett spår till Russin ute på åkrarna. Även idag gick det bra och liggmarkeringen gick också bättre, den sista missade hon lite. Det verkar som om hon tycker det är roligare och roligare att spåra och sen när vi kommer hem går hon och lägger sig med en gång.

Allt är naturligtvis inte bara frid och fröjd här, lite grus i soppan tyvärr, men jag hoppas att en massage idag efter jobbet kan hjälpa Russin lite. Hon har nämligen varit lite väl stel i ryggen den senaste veckan.

Ja, inte är det mycket som har hänt. Dagarna tillbringar vi ju på kontoret Russin och jag och gissa vem av oss som har stress. Det är otroligt mycket att göra, men man ska väl vara glad över att ha ett jobb så klagar gör jag inte.
Igår var vi och testade ytterligare en ”hundskola”. Ordet tycker jag inte passar riktigt. Vi har ju kommit så pass långt Russin och jag så det är mest att få träna med andra, detaljer som inte fungerar och det som är viktigast för mig att Russin ska ha samma attityd när vi tävlar som när vi tränar. Tränaren verkar riktigt bra så nu kör vi på där. I morgon eftermiddag ska vi dit igen, det är då egentligen träning med unga hundar, så det blir säkert lite störningar och då ska vi köra ett lydnadsprogramm Russin och jag. Samtidigt blir det lite motivation för nybörjarna dvs vi ska mer eller mindre visa hur det ska se ut.

Walderalm

Idag har Russin och jag varit ute och vandrat. Det var visserligen rätt så kallt, men solen värmer redan otroligt mycket och det är helt underbart. Jag tycker så mycket om den här tiden. Snön glittrar och solen värmer och nere i dalen är det mer eller mindre barmark. Jag är lyckligt lottad som bor så fint.

Inndalen

Russin med kanin

I onsdags fylldes frysen nere i källaren med kaniner, duvor, kråkor och fasaner. I tordags tog jag ut en kanin, en kråka och en duva för att testa Russin. Idag på förmiddagen hade allt tinat upp. Jag började med att göra en markering med duvan och skickade iväg Russin. Det var inga problem alls, sen blev det kråka och här var Russin väldigt skeptisk och nej den fick nog ligga där den låg. Försökte med lite övertalning, men kunde inte övertala henne. Då gick jag över till kaninen och här var det inte heller några problem alls. Efter det gick jag iväg och lät Russin sitta kvar och la ut allt. Började att skicka henne mot duvan, stoppade henne och skickade henne till kråkan istället som hon tog upp som om hon aldrig gjort något annat och lämnade över den till mig. Så kul! Nu ska vi träna vidare och så får vi se hur det blir här framöver.

Några bilder för att dokumentera det hela tog jag med mobilen. Hade först tänkt att ta med mig min kamera, men tyckte att det blev för bökigt.

Efter att ha vilat oss lite dvs Russin sov och jag städade, gick jag iväg för att lägga ett spår till Russin. Det gick också bra. En vinkel blev väl lite väl ”krokig” men hon kom snabbt rätt igen. Eftersom jag även hade lagt ut tre föremål och hon bara markerade ett är jag inte riktigt nöjd, men vet att det är det som vi nog måste träna lite mer på.

I kväll var Russin och jag iväg på en Massageworkshop. Bernadette som masserar Russin organiserade en liten workshop där vi fick lära oss lite hur man masserar sin hund. Intressant och roligt. Russin kopplade av helt, somnade till i bland och tyckte det var rätt så skönt även om det var fem andra hundar där.

I helgen var vi i Matrei hos svärföräldrarna. Det blev naturligtvis lite träning där också, men inte så mycket eftersom vädret inte var så roligt. På lördagen var det iaf lite sol, men det blåste otroligt. En liten Russinbild blir det, tagen med mobilen.

Idag har de visat Russin på TV. Om det är någon som är intresserad av att titta på Österrikisk TV så går det bra här. Tyvärr säger dom att Russin är en labrador och hon är riktigt upprörd över detta.

känns helt fantastiskt roligt. Jag kan egentligen inte riktigt förstå att Russin är som hon är  idag och hoppas så innerligt att det förblir så här länge. Russin har visserligen ofta haft perioder då hon varit pigg och glad, men efter några dagar  var det borta igen. Nu är jag så glad över att jag verkligen inte gett upp, att vi har fortsatt och tränat rätt så intensivt så länge hon har tyckt det varit rätt så roligt. Det har jag tillbaka nu och jag  märker verkligen hur långt vi har kommit, hur lydig hon egentligen är, hur hon verkligen försöker att göra sitt bästa och att hon blir förtvivlad över när hon inte förstår vad det är jag vill. Det är så otroligt roligt att träna, och ännu roligare är det naturligtvis när ens hund verkligen vill och det nästan lyser om hunden. Jag hade önskat att jag hade en riktigt bra tränare som kunde ge oss lite stöd imellanåt, men vi kan väl säkert få ihop något bra resultat ändå.  Min underbara hund Russin och jag.