Tiden går

Det börjar väl bli dax för ett par rader även om det inte finns något speciellt att berätta. Det går inte så bra att spåra i snön eftersom man sjunker ner så mycket och nu har jag tänkt så smått på att prova på med spår på asfalt. Beställde boken ”Spårhunden och lukterna” och blev riktigt inspirerad, men tänkte då att så fel jag har börjat. Ja det blir något till helgen kanske. Igår var jag nere i garaget och tränade lite lydnad. russin var riktigt taggad och det var så kul. Vad jag längtar till att sätta igång igen med olika träningar.

I tisdags var det ju ”karnevalstisdag” eller vad man nu kallar det ”hemma” i Sverige. Vi behövde bara jobba till 14:00 och sen kunde vi gå hem. Eftersom vädret var så fint beslutade vi oss för att snabbt packa ihop och gå en tur med skidorna. Ett underbart väder och nästan lite vår i luften. Russin tyckte naturligtvis också att det var härligt. Arthur hade med sin lilla kamera och här kommer några bilder. Ha det bra tills nästa gång!

Skitour Hausstatt

Hausstatt utsikt Inndalen

Hausstatt - Utsikt Stanserjoch

Hausstatt - Gilfert i bakgrunden

Vi mår bara bra

Russin

Vi har det bara bra även om det är kallt här också. Igår på förmiddagen hade vi -17° och det känns i kinderna minsann. VI hittar inte på något speciellt, vi gör våra promenader och packar in oss ordentligt.

Här är några bilder från dagens promenad. Det var bara Russin och jag för Arthur vågade sig iväg nu i eftermiddag för att åka skidor.

Russin flyger

Russin och jag

I fredags la jag ett spår och det gick bra att lägga det, men att gå det var värre. Det var ju -10° . Jag trodde att jag skulle frysa sönder fingrarna. Russin spårade visserligen riktigt bra och markerade också allt perfekt, men för mig var det hemskt och jag lovade mig själv att aldrig, aldrig lägga spår när det är så kallt.

Förra fredagen var vi iväg med Susi, Doris och Claudia och spårade. Det var precis lagom kallt och solen sken från en härligt blå himmel. Otroligt vackert var det och även spåret gick bra, så jag åkte hem nöjd och belåten. Förra söndagen var vi och åkte kälke. Det var vandring först uppför ung. 6km och det tog 1 3/4 h. Sen fikade vi lite innan vi åkte tillbaka på våra kälkar igen.

Nonsalm

Snö

Vi har ju fått ordentligt med snö i år och bortsett från att det kanske inte är det bästa för hundträningen så är det härligt med en riktig vinter. Mot slutet av veckan dvs på torsdagen kunde man gå på snön utan att sjunka ner till knäna och då kändes det bra. Det blir väldigt tråkigt om man bara kan gå på vägarna. I fredags la jag årets första spår till Russin. Det var ca 600 steg, många vinklar och spetsvinklar, och tre föremål. Hon lämnade spåret för ett kontrollera ett hål och lite senare var det något stort brunt löv som låg på snön som väckte hennes intresse, men annars spårade hon riktigt bra och markerade föremålen perfekt. Det kändes riktigt bra. I går gick jag ytterligare ett som var ca 800 steg, flera vinklar och spetsvinklar och störning av spåret från fredagen som jag korsade två gånger och tre föremål. Hon lämnade inte spåret en enda gång och markerade perfekt. Kändes väldigt bra det också. Om allt går som det ska, kommer vi att träffas nästa fredag eftermiddag för att spåra, Doris, Claudia, Susi och jag. Det ska bli spännande och se hur de andra spårar nu.

Det fina vädret kom på onsdagen. Solen sken från en klarblå himmel och det var inte så kallt. Här är några bilder från Rapoldparken i Innsbruck på vår lunchpromenad.

I dag åkte vi iväg med våra kälkar och njöt av all snön. En underbar eftermiddag hade vi. Russin gör som vi. Går upp och får sen åka med på Arthurs kälke nedför 🙂

Den första veckan….

… på det nya året har varit väldigt lugn. Vädret är dåligt, jag har jobbat och lilla Russin har fått ligga under skrivbordet.

Nyårsaftonen firade vi hemma. Vi brukar ju gå upp i bergen en runda och titta på allt fyrverkeri uppifrån vilket brukar vara väldigt mysigt och fint. I år vräkte snön ner hela dagen och många vägar var spärrade dvs var helt enkelt inte framkomliga. Vi var tvungna att stanna hemma, men hade det mysigt ändå och Russin bryr sig inte alls om smällarna som tur är. Vid midnatt började det ösregna och all den fina snön blev väldigt blöt och jobbig att gå i. Vi hade väl omkring en halvmeter på nyårsafton och på nyårsdagen var det väl bara ca 30 cm.

Vi gick en liten promenad på nyårsdagen. Russin tyckte också att det var jobbigt att gå i snön så hon höll sig på bredvid oss nästan hela tiden. Det har kommit otroliga mängder med snö, men tyvärr regnar det också med jämna mellanrum och snön som nu återigen är omkring en halvmeter djup är otroligt blöt och tung. Det är nästan omöjligt att gå i skogen eller  utanför redan upptrampade stigar. Här nere  i dalen har vi tack och lov ingen vind, men ovanför trädgränsen blåser det storm och lavinfaran är mycket stor.

Någon träning blir det naturligtvis inte alls. Det blir lite småsaker här inne vilket som vanligt uppskattas av Russin. Det är många olika saker som jag tränade när hon var unghund och som jag har provat igen. Hon har faktiskt inte glömt det! Fina lilla Russin som snurrar runt och backar bakåt igenom benen med mera. Hon tycker allt är så roligt bara hon får en liten ostbit.

Annars är det som sagt inget speciellt som har hänt så det får bli allt för den här gången.

Långtråkigt

Gott slut och Gott Nytt År

Så här de sista timmarna på året får man väl, som så många andra, göra en liten tillbakablick hur hur året egentligen var.

Eftersom Russin hade varit så dålig hösten 2010 och nu mådde så otroligt bra, var jag fylld av förväntan inför kommande år och att börja träna. Jag sökte tillsammans med Doris och en annan tjej som också har en golden, en ny hundskola och vi hittade till slut vår tränare Susi som vi alla tre  är så otroligt nöjda med. Hon är fantastisk duktig och ställer alltid upp, utan henne hade det aldrig gått så bra som det gjort. Hon är fylld med planer för nästa år, och vi också, så det ska bli spännande. Ja, vi tränade alltså mycket under våren 2011, både jakt och lydnad, men även lite spår. När det gäller jakten var mitt mål  att eventuellt kunna starta ett jaktprov i Sverige och eventuellt även ett jaktprov här i Österrike, dessutom ville jag göra en Workingtest utan en nolla. Russin tyckte det var jätte roligt, det märkte man, men det jag kanske blundande för var kanske att hon verkade helt slutkörd efter en träning. Att arbeta med vilt gick bättre och bättre. Hon plockade upp allt och jag var så lycklig. Vi startade i början på juni en Workingtest som verkligen gav mersmak. Russin var duktig, matte lite mindre duktig, men vi klarade av det utan en nolla. Helgen efter var det mer eller mindre genrep på jakten. Nu skulle jag visa att vi kan vi också även om det ”bara” är en Flatcoated Retriever. Ja, sådana tankar får man naturligtvis inte ha. Russin mådde inte bra i kylan och regnet och matte ville kanske för mycket. När haren som var blöt, lite blodig och lemlästad skulle in vägrade Russin ta den och vi fick frågan varför vi överhuvudtaget var med och tränade när inte hunden vill ta viltet och överhuvudtaget inte verkar så motiverad att arbeta. Ja det satte djupa spår och Russin mådde verkligen inte bra. En vecka var hon låg och fick smärtstillande och jag beslöt mig för att helt och hållet sluta med jakten och all dummyträning.

I maj startade Russin och jag ett lydnadsprov här i Österrike som heter BGH3 och vi fick ett andra pris med 94 av 100 poäng. Målet för hösten var ett första pris, men först skulle den sista ettan i lydnadsklass 1 i Sverige. för LP 1 klaras av. Vi startade den 31.7.2011 i Älmhult där vi fick 182 poäng. Jag var överlycklig! Tillbaka i Österrike startade vi i oktober BGH 3 igen och fick vårat första pris och i november startade vi ytterligare en gång och det blev åter ett första pris. Båda gångerna med 96 poäng och klassvinst och i november även bästa BGH hund oavsett klass. Det var en otrolig upplevelse som fortfarande gör mig lycklig när jag tänker på det.

För nästa år är målet att starta och få bra resultat i FH1 det är personspår. Har inte kollat de svenska reglerna, men spåret är 600m tre vinklar och en spetsvinkel och med tre föremål. Dessutom vill jag starta på en tävling som heter ”Tiroler Sieger” det är lydnad dvs BGH 3 med tre tävlingar. Två i juni och en i oktober. Vi får se vad det blir av det. Jag hoppas naturligtvis att Russin kan få vara frisk och inte ha alltför ont i ryggen. Allt detta om hennes hälsa ligger som ett mörkt moln i horisonten. Det är jobbigt att leva med och ibland kommer molnet hotande närmre. Jag hoppas verkligen att det håller sig borta 2012.

Jag önskar er alla ett riktigt Gott Nytt 2012!!

Ett par dagar före jul

Just nu snöar det för fullt. Precis som det ska vid juletid. Äntligen kan de flesta skidorter andas ut eftersom snön äntligen har kommit. Bergen är vita, pisterna fina så det bådar gott för turisterna.

Vi stack iväg till Seefeld i söndags för att försöka få till något fint julkort. Solen försvann så fort vi steg ur bilen och bilderna blev allt annat än bra, men det får duga och vi hade det rätt så kul ändå.

Annars är det inte mycket att berätta. Jag la ett spår till Russin i fredags som var 500 m, rätt många vinklar, två spetsvinklar och tre föremål.  Spåret gick jätte bra, men tyvärr markerade hon bara ett föremål. Jag som tränat just det och det har gått jätte bra då. Nu kanske hon var tvungen att koncentrera sig så på spåret pga av alla vinklar att hon glömde markera. Vad vet jag? I lördags fick vi snö här, men jag la ett spår ändå. Det blev återigen ca 500 m, men denna gången bara tre vinklar och en spetsvinkel och tre föremål. Nu markerade hon alla tre jätte fint och spåret gick också fint. Så roligt det är!

Tiden springer iväg ….

… och jag hinner inte med allt, inte ens att blogga. Nåja, lusten har väl kanske inte heller varit så stor eftersom det inte händer så mycket.  Det är mörkt när man går morgonpromenaden, promenaden på lunchen är som vanligt bara en liten kortis, eftersom fröken Russin inte har någon  som helst lust att vara ute då och på kvällen när det är träningstid för oss är det mörkt igen. Så tråkigt!!! Vi är ute i mörkret och tränar lite ändå och speciellt då liggmarkeringar för personspåret. Lite lydnad blir det naturligtvis också och här koncentrerar jag mig på att få lite snabbare läggande. Russin är en hund som inte är så snabb och speciellt läggande under gång är lite väl långsamt, men vi kan kanske få till det lite snabbare ändå. På helgerna har det blivit lite spår träning och nu har även Susi – vår lydnadstränare – äntligen tittat på oss för att bedöma om vi gör rätt och om vi eventuellt kan starta på en tävling till våren. Hon tyckte det såg bra ut   😛 så det är bara till att fortsätta att träna med längre och svårare spår.

Russin hade ju ett ryggskott igen som säkert gjorde rätt så ont. Bernadette fysioterapeuten löste upp flera hårda muskler och sa att hon reagerar speciellt på ett ställe när man tar på henne där. Jag har gett henne smärtstillande sedan hon hade ryggskottet, men har dragit ner dosen till hälften i helgen och tänker behålla det så ett tag. Jag märker att det är bra för henne speciellt på våra lunchpromenader. Veterinären tyckte att jag skulle ge henne ännu mindre, dvs nästan ingenting, men jag vet inte om det är så bra. Jag testar lite själv och ser hur hon reagerar och mår. Det är ju jag som ser Russin varje dag och inte veterinären.

Min kompis Doris berättar om olika dummyträningar som hon bokat in till nästa år. Lite avundsjuk blir jag eftersom jag  själv tycker det är så roligt med alla dessa träningar, men Russin orkar inte med en hel dag eller en helg. Jag får spara pengarna till nästa hund om eller när det blir.

En kompis här som också har en flattik ska para tiken i januari. Hanen är ”Frodo”  FTW Mavisflight Flow-of-Spirits . Jag har lagt ut länkar om detta på ”Välkommen” sidan.

Ha en fortsatt fin adventtid!

Så här mycket snö hade vi gärna haft nu. Vintern 2008

Sista dagen i november

Ja, sista novemberdagen idag. Månaden som även här brukar vara rätt grå, regnig och allmänt tråkig har  i år varit den torraste och varmaste månaden sedan man började mäta sådana saker. Inte en droppe regn har det kommit sedan den 20 oktober och solen har lyst från en nära på molnlös himmel. Ja, visst har det varit härligt, men det är så fruktansvärt torrt överallt och luften är dålig. Jag tror nog att vi alla längtar efter lite regn eller varför inte snö som gör allt lite fräschare. Ja, snö har vi ingen alls och i skidorterna börjar man bli riktigt nervösa eftersom man inte ens har kunnat göra konstsnö på grund av värmen.  Det är varma temperaturer uppe i bergen och lite frostigt nere i dalarna.

Hos oss har det inte hänt så mycket sen sist. Russin har varit lite sämre i ryggen  med ett ryggskott. Hon får nu smärtstillande veckan ut och så får vi se hur det blir när vi slutar med tabletterna.  Denna gången verkade det inte som om det var ner mot höften utan högre upp upp mot skulderbladen. Jag är inte riktigt säker, men jag avvaktar lite med att gå till veterinären igen. Det är ju inte mycket han kan göra iaf. Fysioterapi har vi den 6 december så Bernadette märker kanske något.

Jag har spårat en del med Russin och det har gått riktig bra. Russin vill ju att vi hittar på lite och tränar, så vi fortsätter med det tills hon inte vill. Hon tycker ju att det är jätte kul med spårningen, men hon är absolut inte förtjust i att få på sig spårselet. Hon tyckte inte om det från början, men efter ett, två spår så var det helt ok.  Nu viker hon undan när jag håller upp det framför henne och när hon väl har det på sig så står hon med kutrygg och ser inte alls förtjust ut. När vi sen spårar är allt bara bra. Har provat det gamla spårselet, det går ju inte så långt över ryggen, men hon visar även här lite obehag även om det inte alls är så som med nomeselet.   Kan påpeka att selet inte på något sätt är trångt. Jag ska försöka test lite och se hur det utvecklar sig.

Det får bli allt för den här gången. I helgen ska vi till Salzburg och se på ”Adventsingen”. Det ska bli kul. Ha det bra!