Så här de sista timmarna på året får man väl, som så många andra, göra en liten tillbakablick hur hur året egentligen var.
Eftersom Russin hade varit så dålig hösten 2010 och nu mådde så otroligt bra, var jag fylld av förväntan inför kommande år och att börja träna. Jag sökte tillsammans med Doris och en annan tjej som också har en golden, en ny hundskola och vi hittade till slut vår tränare Susi som vi alla tre är så otroligt nöjda med. Hon är fantastisk duktig och ställer alltid upp, utan henne hade det aldrig gått så bra som det gjort. Hon är fylld med planer för nästa år, och vi också, så det ska bli spännande. Ja, vi tränade alltså mycket under våren 2011, både jakt och lydnad, men även lite spår. När det gäller jakten var mitt mål att eventuellt kunna starta ett jaktprov i Sverige och eventuellt även ett jaktprov här i Österrike, dessutom ville jag göra en Workingtest utan en nolla. Russin tyckte det var jätte roligt, det märkte man, men det jag kanske blundande för var kanske att hon verkade helt slutkörd efter en träning. Att arbeta med vilt gick bättre och bättre. Hon plockade upp allt och jag var så lycklig. Vi startade i början på juni en Workingtest som verkligen gav mersmak. Russin var duktig, matte lite mindre duktig, men vi klarade av det utan en nolla. Helgen efter var det mer eller mindre genrep på jakten. Nu skulle jag visa att vi kan vi också även om det ”bara” är en Flatcoated Retriever. Ja, sådana tankar får man naturligtvis inte ha. Russin mådde inte bra i kylan och regnet och matte ville kanske för mycket. När haren som var blöt, lite blodig och lemlästad skulle in vägrade Russin ta den och vi fick frågan varför vi överhuvudtaget var med och tränade när inte hunden vill ta viltet och överhuvudtaget inte verkar så motiverad att arbeta. Ja det satte djupa spår och Russin mådde verkligen inte bra. En vecka var hon låg och fick smärtstillande och jag beslöt mig för att helt och hållet sluta med jakten och all dummyträning.
I maj startade Russin och jag ett lydnadsprov här i Österrike som heter BGH3 och vi fick ett andra pris med 94 av 100 poäng. Målet för hösten var ett första pris, men först skulle den sista ettan i lydnadsklass 1 i Sverige. för LP 1 klaras av. Vi startade den 31.7.2011 i Älmhult där vi fick 182 poäng. Jag var överlycklig! Tillbaka i Österrike startade vi i oktober BGH 3 igen och fick vårat första pris och i november startade vi ytterligare en gång och det blev åter ett första pris. Båda gångerna med 96 poäng och klassvinst och i november även bästa BGH hund oavsett klass. Det var en otrolig upplevelse som fortfarande gör mig lycklig när jag tänker på det.
För nästa år är målet att starta och få bra resultat i FH1 det är personspår. Har inte kollat de svenska reglerna, men spåret är 600m tre vinklar och en spetsvinkel och med tre föremål. Dessutom vill jag starta på en tävling som heter ”Tiroler Sieger” det är lydnad dvs BGH 3 med tre tävlingar. Två i juni och en i oktober. Vi får se vad det blir av det. Jag hoppas naturligtvis att Russin kan få vara frisk och inte ha alltför ont i ryggen. Allt detta om hennes hälsa ligger som ett mörkt moln i horisonten. Det är jobbigt att leva med och ibland kommer molnet hotande närmre. Jag hoppas verkligen att det håller sig borta 2012.
Jag önskar er alla ett riktigt Gott Nytt 2012!!
Man få onekligen blandade känslor när man läser din årskrönika 🙄 Glädje över allt det som har gått så bra, och de roliga träningar och starter ni har gjort. Men det är ju samtidigt så tråkigt att ha hälsoproblem som ett ständigt hot 😦 Svårt att veta hur mycket man kan belasta, inte för mycket men inte heller för lite förmodar jag, det gäller ju att hålla henne igång samtidigt…
Vad gäller viltspårreglerna så är jag inte så bra på det, men jag tror bestämt att det har gjorts några ändringar fr o m 1/1-12. Tror att det bl a hade med mängden blod i spåret att göra…
Hoppas verkligen att ni får det 2012 som ni önskar, och att det finns lite starter för er framöver!
Kram