Tvåa med samma poäng som ettan!

Så duktig hon är min söta, fina Russin! Igår var vi iväg och tävlade i BGH3.  Int. Hohe Munde Turnier i Telfs hette tävlingen och vi startade kl. 8:20. Jag kände mig riktigt nervös –  dumt nog – och det smittade av sig på Russin. Hon var inte riktigt lika alert som hon varit de sista gångerna. Min nervosität berodde nog mycket på att det var så många riktigt duktiga ekipage som startade. Sammanlagt var det 21 ekipage som startade och lilla Russin och lilla jag klarade av det! Vi hamnade på prispallen igen med samma poäng som ettan, men eftersom den andra hunden var yngre än Russin så fick ju hon förstapriset. En andra plats i denna tävlingen är verkligen inte dåligt och jag känner mig så stolt och lycklig att vi får uppleva dessa stunder tillsammans, Russin och jag. Tyvärr har jag inga bilder än, men det kanske är någon som fotograferade oss. En film kommer så småningom oxå.

Tiden mellan tävlingen och prisutdelningen som var först strax efter fyra utnyttjade vi med att göra en fin vandring. Vi hade ett härligt sommarväder i går även om det var rätt så kyligt på morgonen.

Träning

Just nu drar ett åskoväder över oss och regnet vräker ner och det stormar. Vi hoppas bara att det inte börja hagla …

Igår var vi iväg och tränade igen, Russin går så bra just nu, men jag tycker att hon inte kan hålla koncentrationen så länge som hon brukar. Jag funderade på om jag bara inbillar mig det, men även Susi tyckte det, så det stämmer nog. Nästa helg är det tävling igen och jag hoppas så att Russin är pigg och kry så att vi kan visa hur kul vi har på lydnadsplanen tillsammans. Under veckan har vi koncentrerat oss på vändningarna och på att få de riktigt bra. Vi kör bara små korta pass, så Russin inte blir så trött, men hon blir så besviken när vi slutar. Tänk att hon tycker det är så roligt!! Min lilla goa Russinpuss!!

Vi var iväg till Vitality4Dogs och Russin blev masserad i onsdags. Jag trodde hon skulle ha många spänningar, men det var inte visst inte så farligt med det men reagerade rätt så mycket på ett ställe.  Själv känner jag mig rätt så deppig över hela situationen, det tar väldigt mycket energi och jag tycker egentligen inte att det är så kul att ha hund just nu 😦

Dagarna går …

…så himla snabbt. Jag hinner inte med, varken med det ena eller det andra. Det är inte så mycket som händer, men vi tränar igen Russin och jag. Hon vill så gärna och det är kul och underbart att se hennes glädje när jag packar ihop för ett litet träningspass här utanför,  men … efteråt är hon helt färdig … och eftersom alla tycker att jag överdriver och tar Russins problem alldeles för allvarligt försöker jag att inte se det. Inte höra hennes flåsande eller se hur hon vandrar från en plats till en annan för att ligga fem minuter och sen leta upp ett nytt ställe. Hur som helst var vi i Matrei i.O. över helgen och gjorde en underbar liten vandring. Vi tog kabinbanan upp och så gick vi ytterligare uppför en bit innan vi var uppe på toppen dvs Roten Kogel  2762 möh. Eftersom vädret är väldigt labilt var det inte länge som vi var där uppe eftersom de hade lovat åska på eftermiddagen. Vi gick tillbaka igen och strax innan vi kom till kabinbanan igen började det åska och regna.

Oro

Vid sista besöket i Bolmen vet jag inte riktig vad som gjorde att det gick som det gick.   Russin och jag traskade återigen omkring i skogen. Jag kikade lite efter svamp och därefter gick vi ner till sjön så att Russin fick simma lite och få bort den värsta skiten från alla diken som Russin hittade.  Vi drack en kopp kaffe hos min morbror och Russin som låg under bordet började bli lite orolig och gnydde lite konstigt. När jag reste mig upp märkte jag att Russin hade problem med att resa sig. Hon kom upp, men kurade i hop sig och darrade.  Hon gick några steg och sen blev det lite bättre igen även om vi märkte att hon hade ont. Vi packade ihop och körde tillbaka till Laholm rätt så snabbt. Där fick hon smärtstillande med en gång. Det var så hemskt att se henne. Hon hade så ont och jag var helt förtvivlad. Hon låg helt stilla till klockan två på natten då hörde jag att hon gnällde. Vi bar ner henne så hon fick komma ut och kissa och så fick hon ytterligare smärtstillande. Sen låg hon helt stilla resten av natten. På morgonen var det inte mycket bättre. Hon stog helt ihopkurad och darrade tills hon plötligt tog några steg och sen gick hon rätt så normalt igen. Det blev ytterligare en tablett smärtstillande och så försökte jag förjäves att få tag på en veterinär som kunde ge henne en spruta med smärtstillande eftersom jag tyckte att tabletterna inte hjälpte så mycket. Eftersom Russin nu mådde bättre lät jag det vara. Jag är förtvivlad över att hon ska behöva få så ont. Är det bättre att låta henne få somna in? Ibland blir jag väldigt osäker, men så är hon så pigg och glad igen och då blir det svårt. Ska vi få bestämma så över liv och död? Samtidigt ska hon verkligen inte behöva ha så otroligt ont. Usch, att man ska behöva ha så tunga tankar.

Semester och annat

Vi kom tillbaka till Österrike igen i gårkväll. Man frågar sig naturligtvis vad man gjort för att förtjäna ett  så uselt semesterväder. Känns onekligen lite trist. Nu var ju årets semester i vilket fall som helst inte så glädjande. Redan den andra dagen var pappas begravning. Det var en fin begravning om än väldigt sorglig. Efter Begravningsgudtjänsten samlades de närmsta på rökeriet i Laholm för en minnesstund. Det kändes bra att träffa Pappas syskon och andra släktingar som det verkligen var länge sedan vi sågs sist. Naturligtvis har det varit mycket andra saker som skulle klaras av under semestern t.e.x boupptäckning och två dagar innan vi åkte ner hit till Österrike hade vi urnsättningen. En fin minnesstund med mamma och mina två systrar med familjer. Det kändes väldigt tomt utan pappa på semestern

På måndagen var Russin och jag på ”Halmstad Hundsim”. Trevliga Anna kände igenom Russin,  mätte muskler och gav goda tipps. Russin fick prova på balansbollen och hon tyckte det var jätte kul så en sådan boll fick följa med hem. Träffade även duktiga Hanna från Kennel Blågul. Så roligt att ses i real life. Hoppas att vi kan ses någon annan gång oxå.

Russin och jag var iväg några gånger till Hjörnered bara för en långpromenad i skogen. Hittade några kantareller som avnjöts på kvällen. Det blev även två dagsutflykter till Bolmen. I år hyrde vi inte stugan som vi brukar hyra och jag saknade det.

Fragensteinprüfung 2012

Igår var det tre veckor sedan Pappa dog. Därför har det varit rätt så tyst här i bloggen och på facebook. Jag flög ”hem” till Sverige över helgen 16-18.6. och det kändes så skönt att kunna göra det. Russin fick vara hemma hos Arthur, vilket gick rätt så bra. Nu blir det så att vi gör semester lite tidigare iår. Vi kör upp redan på onsdag och stannar två veckor.

Idag har vi varit ute och tävlat, Russin och jag. Det var helt otroligt varmt  35° i skuggan och jag är så otroligt nöjd med Russin och hennes attityd. Att hon släpade efter lite vid några tillfällen är verkligen förlåtet. Vi blev placerade som tvåa av 21 hundar och det är verkligen inte dåligt!

Jag lägger ut en film i morgon idag blir det bara en bild!

Foto Anita Stockner – Fragensteinprüfung 2012

Lite av varje

Det händer inte så mycket här nere hos oss. Vi har tränat flitigt på lydnaden och det är så kul. Russins attityd är helt underbar och vi har så roligt tillsammans. Vi hade tänkt att tävla i morgon den 10 juni, men den tävlingen blir inte av. En ansökan hade inte gjorts av klubben inom rätt tid (något nytt i reglementet) och tävlingen fick inte genomföras. Jätte synd även för klubben som redan förberett allt. Förra året var det 120 starter, detta året bara 70 och tävlingen går under två dagar. Beskedet att de inte får genomföra tävlingen fick dom först i går tidig förmiddag. Nu blir det kanske en start om tre veckor någon annanstans. De har visserligen inte heller gjort ansökan inom rätt tid, men de har iaf möjlighet att reagera dvs ev.protestera mot beslutet och kanske skjuta upp tävlingen någon vecka. Mycket tråkigt när myndigheterna gör allt så krångligt.

Vi har varit och tittat på jätte söta flattevalpar. Så fina de var. Tur att alla var tingade redan annars hade det blivit farligt!

För två veckor sedan var Tyrolian Cup – Workingtest här i närheten. En lagtävling där lagen blir ihoplottade och som går i två dagar. Ett team eller lag består av en nybörjarhund, en öppenklass och en elitklasshund. En mycket rolig och trevlig tävling. Jag har de senaste åren varit funkis, men i år var jag bara åskådare. Tyvärr var det bara 5 flattar som startade, men relativt många golden och så naturligtvis labbarna. Dagen efter, inspirerad av workingtesten packade jag min dummyväska och åkte iväg med Russin. Den första markeringen tyckte Russin var kul, den andra också, men sedan ville hon inte mer. Hon käkade gräs istället och jag blev så less på allt, riktigt deppig kände jag mig. Åkte hem igen och la dummyväskan i källaren och där lär den få ligga till nästa hund kommer till oss.Det är lite konstigt att jag har så svårt med det där att släppa dummyträningen, men det är väl för att jag själv tycker att det är den roligaste hundträningen.

Tyrolian Cup