I helgen har Russin och jag varit iväg på lavinräddningshelg. Jätte kul, härligt väder och kallt.  Vi åkte iväg på fredag förmiddag och träningen började vid lunchtiden. Russin har inga som helst problem med att krypa ner i mörka hål eller större springor, krafsar bort det som är i vägen för att komma in. Nu har vi ännu inte alls tränat på några större avstånd utan det är mer det här att  jobba i snön och laviner och krypa ner i hål. Vi tränade även på att hunden alltid ska gå bakom oss när vi har skidorna på , men även hur man använder lavin- sök-apparat  ”Transceiver” tror jag det heter på svenska.

Egentligen har jag nog aldrig berättat om min lilla hjälpreda i hushållet.  Jag har faktiskt en som är riktigt duktig. Hon hjälper mej tex när jag ska hänga upp tvätten. Det som jag råkar tappa på vägen mellan tvättmaskinen och tvättlinan plockar hon upp med en gång och skulle det vara två saker spinger hon och hämtar det så fort hon har gett mej det första.  Råkar det sen trilla ner något på golvet när jag hänger upp tvätten plockar hon upp det tappade med en gång. Ibland så städar  hon också, mem tyvärr bara ibland. Det är väl så med barn också. Det är inte alltid de vill städa. Jag tänker bara på mig själv. Hur många gånger sa inte mamma till mej att jag skulle städa mitt rum. Inte blev det städat för det.  Russin som är min lilla hjälpreda plockar gärna upp saker som ligger på golvet. Det är inget som ska ligga där utom det som hon själv plockar fram (och det kan förståss vara rätt så mycket ibland). Vidare ger hon mig mina inneskor om jag ber henne göra det och hon ställer tillbaka mina stövlar eller kängor på mattan bredvid dörren när vi varit ute.  Ja, hon är så duktig så min lilla tös!!

… att skriva några rader. Det har varit lite tråkigheter den senaste tiden dels med Russin som jag kommer att skriva om vid ett senare tillfälle, men även utanför hundvärlden så lusten att skriva har inte infunnit sig.

Vi har iallfall inte helt legat på latsidan utan vi har hunnit med några träningar med blandade resultat. Roligt har vi haft och det är kanske det bästa. Eftersom jag har jobbat alla vardagar har jag inte hunnit med så jätte mycket, men lördagen den 2. januari hade vi en kursdag här på hundskolan där vi bor. Det var lite förberedning för en räddnings-lavin-helg som ska vara i slutet av januari. Russin tycker det är jätte kul att springa iväg och leta och hitta personer som har gömt sig. Tom som håller i utbildningen tycker att Russin är jätteduktig (ja, jag måste få skryta lite). Vi får väl se vad det blir av det. Naturligtvis har vi även tränat lite med dummies och planerat är att vi ska träffas på söndag eftermiddag för en träning, men nu har det lovat rikligt med snö även här, så det är nog inte så säkert att det blir någon träning.

Jag lägger in några kort på träningen i lördags inte precis bra, men lite roligt ändå

Vi var iväg i lördags och försökte få till några fina julbilder, det var tyvärr inget som blev riktigt bra, men kul och härligt hade vi i alla fall.

Många tycker väl inte att det här är något speciellt, men för mig är det det. Russin har inte velat ta upp hare eller kanin förut. Jag har haft problem med att få tag på en hare, men nu har det äntligen lyckats. Jag ville försöka helt ensam utan stress eller tryck från andra. Ja, inte för att det är snabba upptag precis, men det kan jag jobba med och det viktigaste var ju att hon vill ta upp den. Nu kan jag kanske ta upp drömmen om ett jaktprov igen.

Innsbruck är en väldigt bra liten stad. Naturen runt knuten så att säga. Även om jag bara har middagspaus i 45 min så är det möjligt, om jag har bilen, att sticka iväg till skogen med Russin och träna lite. Vi hann med 5 memories und ett litet sök. Perfekt egentligen och Russin får verkligen röra sig. Det gäller att utnyttja tiden 🙂

Lägger in en länk om  Innsbruck

Ja, vad händer här nere hos oss. Egentligen ingeting speciellt. Vi väntar nästan alla på snön, men den lyser med sin frånvaro. Det är varmt och skönt och det är egentligen bara på morgonen som man behöver vantar och mössa på sig. På turistorterna börjar man bli lite nervösa. Vintersäsongen har egentligen redan börjat, men när det inte finns någon snö att locka med är det inte många som kommer hit. Egentligen är jag personligen väl rätt så glad över att det inte har kommit någon snö. Det är roligare att träna.

Förra helgen var vi i Matrei och hälsade på svärföräldrarna och även gamle Blacky. Han börjar få lite svårt att resa sig upp när han har legat ett tag. När Russin kommer tycker han det är kul en liten stund, sen tycker han att hon blir för jobbig med det ständiga pussandet. Frösöker att vända bort huvudet , men Russin är snabb  och det är inte lätt att komma undan. Sen ligger han bara med öppen mun och Russin kan pussa honom så mycket hon vill. Den helgen blev det två spår och lite apportering.

Under veckan var jag ordentligt förkyld, men det försvann väl lika snabbt som det kom. Jag kände mig rätt så kass några dagar, men tillräckligt frisk för att jobba. Just nu sitter det nog kvar lite i huvudet, men inte så mycket så jag hoppas att det är över för denna gången. I helgen har vi tränat lite allt möjligt och just nu har jag försökt att lära Russin skälla på kommando. Det är nog första gången som jag riktigt tvivlar på att hon någonsin kommer att lära sig det som jag vill. Russin skäller nästan aldrig, så det är svårt. Vi får väl se hur det blir …

Jag tog några bilder på Russin i går när vi var iväg och tränade. Inte blev de så speciellt bra, men bättre än inga alls …

Ha det bra

Russin nov 2009

Russin med dummy nov 2009

Russin

Årets lydnadsträning börjar gå mot sitt slut.  Två måndagar till och sen är det paus igen fram till mars. Egentligen har motivationen svikit lite nu. Lydnadsprovet är avklarat och visst har vi börjat på treans övningar , men ja, jag vet inte. Russin däremot tycker visst tvärtom och tycker att det är jätte kul.  Visade henne två gånger förra måndagen vad det är jag vill att hon ska göra och igår gick jag tio meter från konen och tänkte jag provar så får vi väl se om hon kommer ihåg något! Hon rusar fram till konen stannar där och när jag skickar henne vidare till rutan rusar hon iväg in till mitten av rutan som om hon aldrig gjort något annat. Helt paff är jag! Inkallning med stå och ligg. Det var väl inte svårt och dirigeringsapportering detto. Sen gick vi vidare med stegförflyttningar men det gick  inte så bra så här måste vi verkligen träna mycket likaså fjärren. Här måste jag komma på något nytt tror jag. Det känns som om vi kört fast lite. Vittringen brukar gå bra, men igår vet jag inte riktigt varför det gick som det gick det var bättre att smaska i sig jord istället. Inte blir jag sysslolös över vintern inte.

Killen på hundskolan där vi bor tycker att vi ska börja att träna lite för att göra det första Räddningshundsprovet för att sedan gå vidare med spår även där och  i vinter träna lite lavinhunds uppgifter. Tänk om man hade mer tid!!! Jag vill ju fortsätta med jakten också!!! Nä nu måste jag börja jobba. Ha en bra dag!

Jag är så glad. Russin har förändrats rätt så mycket. Hon är mycket piggare och gladare och har helt enkelt blivit lite mer flattig. Det är så härligt att se henne när hon har lite bus i blicken.

Här kommer två bilder som Arthur tog med mobilen på en liten tur förra helgen.

På väg upp till Walderalm

Uppe vid Walderalm