Gårdagen bjöd på ett underbart väder, nästan lite väl varmt. Dagens väder bådade inget gott, det åskade och regnade redan på morgonen. Väl på plats i Seefeld  Wldmoosalm började solen lysa och det blev soligt och varmt fram till straxt efter prisutdelnigen. Då kom regnet igen. Idag fick jag tyvärr inte se mycket av det hela, eftersom jag blev placerad mitt inne  i skogen bakom ett träd med en väska full med dummys och en revolver. Jag lade ut dummys för dirigeringen för hundarna i elitklassen. Det var visst ingen som fick en nolla utav dom hundarna. Vissa sökte visserligen ett bra tag,  men det var ingen som fick springa tillbaka utan dummy. Det var roligt att få vara med och alla var så nöjda och belåtna över en välorganiserad Workingtest.

Jag tar tar med några bilder som vi tog i torsdags. Då var vi och vandrade och hade det mysigt.

Russins fina tänder

Russin

Husse, har du något gott till mej?

Ett tag hade jag ju gärna velat vara med, men eftersom vårens Workingtests inte gick som man hade önskat var vi inte ens tillåtna att starta. Nu var jag funktionär istället och det är också roligt och dessutom lär man sig mycket. Det enda som är lite tråkigt är att man bara ser den stationen där man hjälper till. Jag var vid vattnet. Det var 19 team bestående av en nybörjarhund, en öppenklass och en i elitklass. Det bedöms dels som team och dels som enskilda. På förmiddagenvar det första omgången, eftermiddagen andra omgången och i morgon förmiddag är tredje omgången och varje omgång består av tre stationer. På förmiddagen fick nybörjarhunden en rätt så lätt vattenmarkering. Hunden fick hämta den och sen fick hunden i öppenklassen en lång markering som den inte fick hämta med en gång utan först skulle elithunden iväg på en lång dirigering. Det var svårt men jag blev ändå förundrad över att de flesta hade sådana stora problem. Även domaren från England var förvånad över att förarna hade så stora problem med dirigeringen. Eftersom dirigeringen låg relativt nära markeringen för öppenklassen var det en del hundar som plockade upp den istället. När elithunden var färdig fick öppenklasshunden hämta sin dummy. Här gick det bra för nästan alla hundar.
På eftermiddagen var det en ”blind”  uppe i en backe där hunden helst skulle igenom vattnet först. Detta var för nybörjarhunden. För elithunden var en lååång markering där hunden helst skulle simma fram och tillbaka. De flesta hundar vet nog att det går snabbare landvägen och tog denna. För öppenklass hunden var det en dirigering på vatten, även här en bit att simma, men det fanns ingen annan möjlighet. Så kul och intressant att se hur olika hundar jobbar och hur föraren agerar. Vissa är så lugna och förblir så även om det blir lite fel och vissa skriker och tjoar och ryter åt sina hundar.
Jag är jätte trött nu och Russin verkar också trött. Hon fick följa med Arthur på en Mountainbike tur och de hade det säkert jätte fint. Tyvärr glömde både Arthur och jag våran kamera hemma så tyvärr blir det inga bilder.

Stack iväg efter jobbet med lite dummiesar och min lilla Russin. Vi gick in i skogen och jag koncentrerade mej på fotgående och memories. Det var en mycket ivrig hund som jobbade jättefint. Hon spikade allt och gick fint fot så det var en väldigt nöjd och lycklig matte som åkte hem med sin hund idag.

I går var vi i Salzburg på utställning. Jag tycker själv att Russin är så fin nu, hon har skaplig mycket päls, fin färg och är ju helt enkelt helt otroligt söt. Det är många andra som tycker som jag och det är så många som kommer fram till mej och säger en sån vacker eller fin eller söt hund du har. Det känns naturligt riktigt bra och jag kan egentligen bara tacka och känna mig stolt. Dumt nog så fick Russin gå in i duschen i torsdags kväll för att att vara riktigt fin och blank i pälsen till utställningen. Efter det såg pälsen lite spretig ut. Jag försökte att få den att lägga sig och visst blev det bättre, men tyvärr inte riktigt bra. Arthur tyckte att jag fjantar för mycket, men även om jag var inte nöjd så fick jag till slut acceptera det hela. Domaren (Svend Lövenkjaer – DK) tyckte lika dant som jag och därmed blev hon placerad som trea. Det är ju bra det också, men … Domaren sa också till mej, så synd, en underbar tik med fina linjer men pälsen förstör siluetten det skrevs även i kritiken som ni kan läsa här.

Så idag har vi haft jaktträning. En sån dag! Underbart väder och vad är härligare än att kunna vara ute hela dagen med sin hund och träna. Österrikiska Retriverklubbens sektion Tirol ordnade en helg jaktträning och i dag fick Russin och jag också vara med. Det enda som strulade för oss var kaninen och haren som inte Russin var så förtjust i. Den låg bra där den låg tyckte hon. Vi försökte flera gånger, men nej det var inte något som var intressant att ta tag i. Däremot gick fasan och and hur bra som helst. Hon jobbade riktigt bra även om jag på eftermiddagen märkte att hon blev riktigt trött. Även ett släpspår fick vi prova på. Det har vi aldrig gjort förut. Spåret gick ju bra det också, men kaninen fick som sagt ligga kvar. Jag är iallafall så nöjd med dagen!
Hur mår Russin då? Jo, det är bättre och hon verkar piggare, är mer intresserad av vad som sker runt omkring. Det som jag märkte först var nog att hon har en annan glans i ögenen. Inbillning? Ja vet inte, men jag tycker det ialla fall. Vi märker iallafall att hon är lite annorlunda och nu hoppas vi att det fortsätter såhär. Just nu är hon väldigt trött och det är ju verkligen inte så konstigt. Helgen har varit väldigt intensiv. Ha en bra vecka!

Ända sedan Russin hade sitt första löp, kanske redan lite tidigare har jag funderat på om Russin är riktigt frisk. Hon är ofta som om jag hade en hund som är väldigt gammal och trött och hon har ofta sett så ledsen ut. Ni som har följt oss i bloggen har nog förstått att jag har varit lite ledsen ibland över att hon inte har varit en glad och sprallig flat. Hon har tex ibland varit helt slut efter en liten långsam cykeltur och legat och flämtat i trekvart. Jag vet inte hur ofta jag har varit hos vetrinären för att kolla upp om hon är frisk. Förra veckan läste jag om en hund som hade en underfunktion av sköldkörteln. Jag tyckte att symptomen passade rätt så bra på Russin även om inte allt stämde, men tanken kunde jag inte släppa så i måndags var jag hos vetrinären. En ”ny” vetrinär som jag lärt känna genom träningen. Han trodde inte heller riktigt att det var så för pälsen är jätte fin och vikten är det inte heller något fel på, men naturligtvis om jag nu ville göra en test så gärna det. Nu i efternmiddags ringde han och jag hade rätt, hon har en underfunktion. Värdet ska ligga mellan 3,7 – 9,2 enligt honom och Russin har 2,9. Eftersom vi ska träna tillsammans på söndag, får jag först tabletterna då som hon måste ta i framtiden och så får vi se hur det blir. Vad skönt att veta vad det är och att Russin blir behandlad även om det förmodligen kommer att bli rätt så kostsamt!

I helgen har vi varit iväg igen och vi har haft en underbar helg. Inga topprusultat, men det var så härligt ändå.
Vi steg upp tidigt, kl. 4, och kom i väg kl. 5 för att vara på plats strax efter nio. Då var det fortfarande rätt så kallt i luften, men solen lyste och det blåste lite. Det var dax för Österrikiska Retriverklubbens mästerskap och på fredagen var det utställning. Russin blev placerad som tvåa med Reserv CAC. och med en jätte fin kritik. Jag är jätte nöjd med placeringen. Visst vill vi vinna, men denna gången kändes det helt ok. Tiken som vann blev dessutom BOB och fick dessutom det sista CACA och sitt championat. Vi har ofta stått i ringen tillsammans. Ibland har Russin vunnit och ibland Gillian så det var kul att få vara med nu när allt gick så otroligt bra.
Igår var det Working Test. Ja, jag startade för vi var ju ändå där och om man inte provar så går det ju inte. Det blev tyvärr återigen en nolla och det på femte och sista stationen, men jag är så nöjd och glad ändå. Russin gjorde ett bra arbete, visserligen inte med så mycket fart, men hon jobbade bra. På första stationen var det jag som sabbade lite poäng och på sista stationen hade vi otur. Russin är ibland rätt försiktig när hon ska i vatten för första gången. Jag vet det, så har jag en möjlighet att få henne att doppa sig innan ett prov, så brukar jag försöka göra det. Här fanns tyvärr ingen sån möjlighet. Ja, Russin går långsamt i vattnet och halkar och står helt på huvudet. Vet i tusan hur det gick till egentligen, men det var en riktig djupdykning. Sen ville hon ju inte simma över till andra sidan och därmed inga poäng. Det var alltså fem stationer och max. poäng/station 20. Av 40 startande var det 22 som klarade det. Vi fick 12/20/15/17/0 så jag är verkligen nöjd. Arthur var också lättad för han hade också varit rätt så nervös över att jag kanske ville sälja Russin sa han. Men hon får stanna kvar hos oss och naturligtvis kommer jag att fortsätta att starta på WT. Skam den som ger sig! 🙂

Igår var vi iväg igen. Målet var: Workingtest Klam. Det var långt att köra ca. 3,5 h men vädret var underbart och naturen är så fin just nu. Allt blommar, frukträd, syrener blåregn mm. Hur gick det då. Jag har tvekat med att skriva om det här, men på något sätt känns det som om jag måste skriva av mej lite.
Jag kände mej egentligen inte alls nervös.   Eftersom  vi fick två nollor förra workingtesten tänkte jag att sämre kan det ju inte bli. Vi har tränat och haft kul och jag tycker att Russin blivit allt säkrare och att jag själv också blivit tydligare. Fick även lovord från en tränare förra veckan som såg Russin och mej förra året vid den här tiden. Han sa något som värmde ordentligt: ”du har verkligen lagt ner mycket arbete på din hund det märks” Den dagen visade vi också vad vi kan. Mycket därför kände jag mej även rätt så säker. vi travade i väg till våran första station. Det var station 4: Fotgående utmed en damm som gick riktigt fint, sen gick vi en bit från stranden ett skott föll och en dummy föll på andra sidan dammen.   Domaren sa att jag kunde skicka hunden så jag skickade Russin som sprang iväg till vattnet och hoppade i, sen simmade hon bara lite så fram och tillbaka utmed standkanten, men att simma över till andra sidan ville hon inte. Jag förökte naturligtvis, men Russin ville helt enkelt inte. 0 poäng Nästa station var station 1: En äng med blommande äppelträd. Till vänster föll ett skott för en dirigering, sen föll ett skott till och en dummy föll vinkeln var  90°. Markeringen som skulle in först spikade hon, och sen skickade jag henne på dirigeringen och hon sprang iväg snabbt, stannade efter ca. tio meter och frågade vad hon skulle göra, jag skickade henne ytterligare och det blev väl kanske en fem-sju meter, sen ville hon inte mer. Hon blev helt enkelt stående där tittade på mej och började nosa lite om det fanns något intressant  0 poäng.  Nu tänkte jag att jag skulle bryta och slopa de två sista stationerna, men Station 2 var en markering och jag tänkte att det är något som Russin är riktigt bra på, så vi gick dit. Det föll ett skott och man såg att en dummy flög men inte mer. Det var lite nerförsbacke och lite kuperat i en skog. Jag skickade Russin, som sprang iväg snabbt igen, efter ca 15 m var det stopp hon började söka lite där, ja resten behöver jag inte skriva om det blev naturligtvis en 0 poäng här också. Här bröt jag och gick inte till Station 3. Tre 0-or.  Jag vet inte nu riktigt vad det är som händer, men det verkar nästan som om hon helt faller ihop när det är prov. Hon vill helt enkelt  inte. Jag känner mej otroligt besviken. Besviken över mej själv som ”handler” att jag inte klarar av att motivera henne och att hon inte litar på mej. Besviken är jag även lite på Russin som inte vill och inte visar någon som helst lust till att arbeta. Var är den Russin som jag har när vi tränar? Då springer hon långa sträckor nar jag skickar henne, skickar jag henne vänster springer hon till vänster och stannar inte efter två meter. En markering är en markering den hämtar hon om den är 20 meter längre bort eller 100m. Jag har anmält till ett WT nästa helg också. Det är då ”Clubsiegerschau” dvs Clubmästerskap med utställning den 1 Mai och WT på lördagen. Till utställningen åker vi, men jag slopar till 99% WT.  Jag vill inte utsätta Russin för det igen och inte mej själv heller.  Jag mår inte heller bra när det går så dåligt. I framtiden kommer jag naturligtvis fortsätta att träna med Russin, men det blir nog helt utan några prov. Väldigt tråkigt,  för jag tycker det är så kul att vara iväg och tävla lite. Helene Bossart sa till mej igår. Försök att tänka på hur mycket du lär av en sån hund, har du en jättebra hund lär du dej själv inte så mycket. Men hon förstog även att tre nollor är lite väl deprimerande. Russin kommer först och främst få vara en familjehund, hon kommer dock fortsätta att få vara min försökskanin och någon utställning kommer det väl också bli. Russin blir nog rätt så nöjd med det. Hon är iallafall en underbar och go liten fröken som jag älskar över allt annat.

Idag har den bästa av alla födelsedag. Lilla Russinet blir hela tre år. På något sätt känns det konstigt att hon redan är tre år. Det känns ofta som om det inte alls var så länge sedan vi hämtade henne uppe hos Anneli. Russin fixade sin födelsdagspräsent redan igår. Jag brukar alltid laga lite mer mat till Arhtur och mej för Arthur tar alltid med sig en portion nästa dag till lunch. Ialla fall ställde han matlådan på köksbordet med locket öppet för att maten skulle svalna ordentligt. Jag plockade iordning i köket och efter det gick jag på toaletten och när jag kommer tillbaka ser jag Russin som precis hoppar ner från köksstolen. Hon har då glufsat i sig två spenatknödlar med gorgonzolasås. Ja, eftersom hon redan var färdig så  behövde jag inte ens skälla på henne. Jag måste dock nämna att hon aldrig har tjuvat något innan. Vi har kunnat ha allt liggande, chokladbitar, chips osv.  Det som ligger på ett bord har helt enkelt varit tabu. Men, ligger det goda knödlar inom räckhåll så förstår jag ju att det är väldigt svårt att hålla sig.

Påskhelgen firade vi i Matrei. Vädret var underbart och jag var ute mycket med Russin och tränade en hel del och det gick riktigt bra. Arthurs bror med familj, som bor i Sverige, var också där och det var så kul att träffa dom igen.