Igår var vi iväg igen. Målet var: Workingtest Klam. Det var långt att köra ca. 3,5 h men vädret var underbart och naturen är så fin just nu. Allt blommar, frukträd, syrener blåregn mm. Hur gick det då. Jag har tvekat med att skriva om det här, men på något sätt känns det som om jag måste skriva av mej lite.
Jag kände mej egentligen inte alls nervös.   Eftersom  vi fick två nollor förra workingtesten tänkte jag att sämre kan det ju inte bli. Vi har tränat och haft kul och jag tycker att Russin blivit allt säkrare och att jag själv också blivit tydligare. Fick även lovord från en tränare förra veckan som såg Russin och mej förra året vid den här tiden. Han sa något som värmde ordentligt: ”du har verkligen lagt ner mycket arbete på din hund det märks” Den dagen visade vi också vad vi kan. Mycket därför kände jag mej även rätt så säker. vi travade i väg till våran första station. Det var station 4: Fotgående utmed en damm som gick riktigt fint, sen gick vi en bit från stranden ett skott föll och en dummy föll på andra sidan dammen.   Domaren sa att jag kunde skicka hunden så jag skickade Russin som sprang iväg till vattnet och hoppade i, sen simmade hon bara lite så fram och tillbaka utmed standkanten, men att simma över till andra sidan ville hon inte. Jag förökte naturligtvis, men Russin ville helt enkelt inte. 0 poäng Nästa station var station 1: En äng med blommande äppelträd. Till vänster föll ett skott för en dirigering, sen föll ett skott till och en dummy föll vinkeln var  90°. Markeringen som skulle in först spikade hon, och sen skickade jag henne på dirigeringen och hon sprang iväg snabbt, stannade efter ca. tio meter och frågade vad hon skulle göra, jag skickade henne ytterligare och det blev väl kanske en fem-sju meter, sen ville hon inte mer. Hon blev helt enkelt stående där tittade på mej och började nosa lite om det fanns något intressant  0 poäng.  Nu tänkte jag att jag skulle bryta och slopa de två sista stationerna, men Station 2 var en markering och jag tänkte att det är något som Russin är riktigt bra på, så vi gick dit. Det föll ett skott och man såg att en dummy flög men inte mer. Det var lite nerförsbacke och lite kuperat i en skog. Jag skickade Russin, som sprang iväg snabbt igen, efter ca 15 m var det stopp hon började söka lite där, ja resten behöver jag inte skriva om det blev naturligtvis en 0 poäng här också. Här bröt jag och gick inte till Station 3. Tre 0-or.  Jag vet inte nu riktigt vad det är som händer, men det verkar nästan som om hon helt faller ihop när det är prov. Hon vill helt enkelt  inte. Jag känner mej otroligt besviken. Besviken över mej själv som ”handler” att jag inte klarar av att motivera henne och att hon inte litar på mej. Besviken är jag även lite på Russin som inte vill och inte visar någon som helst lust till att arbeta. Var är den Russin som jag har när vi tränar? Då springer hon långa sträckor nar jag skickar henne, skickar jag henne vänster springer hon till vänster och stannar inte efter två meter. En markering är en markering den hämtar hon om den är 20 meter längre bort eller 100m. Jag har anmält till ett WT nästa helg också. Det är då ”Clubsiegerschau” dvs Clubmästerskap med utställning den 1 Mai och WT på lördagen. Till utställningen åker vi, men jag slopar till 99% WT.  Jag vill inte utsätta Russin för det igen och inte mej själv heller.  Jag mår inte heller bra när det går så dåligt. I framtiden kommer jag naturligtvis fortsätta att träna med Russin, men det blir nog helt utan några prov. Väldigt tråkigt,  för jag tycker det är så kul att vara iväg och tävla lite. Helene Bossart sa till mej igår. Försök att tänka på hur mycket du lär av en sån hund, har du en jättebra hund lär du dej själv inte så mycket. Men hon förstog även att tre nollor är lite väl deprimerande. Russin kommer först och främst få vara en familjehund, hon kommer dock fortsätta att få vara min försökskanin och någon utställning kommer det väl också bli. Russin blir nog rätt så nöjd med det. Hon är iallafall en underbar och go liten fröken som jag älskar över allt annat.