I eftermiddag gjorde vi vår första skidtur med Peppar. Det är fettisdag och Arthur och jag kunde gå hem redan klockan två. Vädret var visserligen inget vidare, men för en kort liten skidtur var det perfekt. Vi har ju väldigt dåligt med snö i år, så hade vi haft lite mer så hade vi säkert provat på lite tidigare. Peppar gick duktigt bredvid oss när vi gick upp och när vi åkte ner igen sprang han bra och försökte inte ens att springa på oss en enda gång. Det bådar gott för framtida skidturer.

Här är Russin och jag i samma backe. Då var det gott om snö och mycket bättre väder 21.02.2012

Tokingen har hunnit att bli 1 1/2 år. Tiden går väldigt fort. Hoppas bara att han blivit lite mer sansad när han fyller 2 😮

Idag var vi iväg och åkte kälke. Peppar fick dra kälken för första gången och var riktigt duktig ❤

Nu kommer den, snön. Så många som väntat otåligt och visst är det härligt! Allt blir så rent och fint. Peppar vet inte hur han ska bära sig åt. Otroligt uppskruvad  och mer tokig än vanligt. Suck!

I torsdags eftermiddag hade vi träning igen. Denna gång var även Aragon med och lite, lite snö låg kvar på marken. Att Aragon var med tyckte Peppar var väldigt ansträngande. Varför får Aragon hämta? Den frågan ställer Peppar varje gång Aragon får en dummy. Det är väldigt svårt för Peppar att inte springa fram till Aragon och dessutom när Aragon får springa iväg, men Peppar måste sitta kvar. Svårt, mycket svårt. Alldeles omöjligt blev det sen när vi skulle gå fot efter det att vi lagt ut en dummy. Just detta har Peppar och jag tränat mycket den här veckan, men det märktes inte alls. Peppar var väldigt frustrerad och det blev så att jag fick hämta alla dummies själv som jag hade lagt ut. En markering fick han iaf och denna spikade han till vår stora förvåning. Så uppskruvad som han var, trodde vi inte att det skulle gå så bra. Kul! Vi har så mycket att träna på, men framför allt är det hans förväntan som måste skruvas ner. Hoppas, hoppas att vi ska få till det så småningom. Jag fick iaf beröm för att jag förde honom så lugnt och fint 🙂

Årets första riktiga träning med Peppar blev det idag. Peppar var riktigt duktig och försökte verkligen att göra allt riktigt. Eftersom det lågt ett tunt lager med snö på marken, fick snön vara den enda störningen för Peppar och tränarens labbe Aragon fick stanna hemma. Det blir rätt så mycket fotgående. Gå fot tillsammans och sen lägga ut en dummy, gå fot tillsammans tillbaka. Ibland får jag gå tillbaka och hämta dummyn och ibland får Peppar hämta dummyn. Övningarna utvidgas naturligtvis allt eftersom, ibland får jag gå förbi Peppar och åt ett annat håll, ropa in honom och sen får han hämta dummyn. Det där med att gå fot bort ifrån dummyn tycker Peppar är väldigt svårt, men det börjar bli lite bättre. Han fick även en rätt så svår markering som han spikade och efter det la Barbara ut en dumma på samma ställe utan att han såg det och även denna spikade han. Äntligen börjar det bli lite ordning på allt och det känns så kul och spännande. Tränaren säger också att han verkligen inte är lätt, men bara vi tränar rätt och verkligen ser till att han lär sig att om han inte håller sig lugn blir det inga dummys. Naturligtvis är det mycket som även jag måste lära mig och det är framför allt att alltid vara lugn. Det är verkligen inte så lätt när Peppar är helt odräglig. Ja, det känns i alla fall riktigt, riktigt bra just nu.

För första gången på flera år har jag verkligen njutit av julen. Vi har haft det riktigt härligt på tu man hand, ja Peppar har naturligtvis varit med, men annars bara Arthur och jag hemma. Vi har haft riktigt lugna och fina dagar, med god mat, en vandring upp till Walderalm, hundträning med Barbara och idag en underbar vandring upp till Largoz. Sol och fint varenda dag, men tyvärr ingen snö. I och för sig bra för hundträningen, men lite snö kunde det ju vara, iaf uppe i bergen.

Arthur och Peppar strax nedanför Largoz ”Glotzen”

Largoz

Peppar – tokingen

Inntales med Innsbruck

Jag flög hem för att vara med på Rolands begravning. Även om det var sorgligt kändes det väldigt bra att kunna vara hemma och ta avsked av Roland. Sverige bjöd på ett otroligt tråkigt väder. Dimma, duggregn och grått. Mysigt att träffa mina syskon och mamma och att kunna umgås lite. Jag flög hem den 16.12. i onsdags, begravningen var den 18de och den 19de på kvällen flög jag hem igen.

Idag fick jag beskedet att min kära morbror avlidit. Han var gammal och den sista tiden även sjuk och det känns bra att han inte behöver lida mer. Roland föddes 1924 och han var en otroligt sportig man, var med på Vasaloppet hela fyra gånger. Jag kommer att sakna honom när vi kommer ”hem” till Sverige.

Russin och Roland Mai 2014

Det härliga vädret fortsätter. Solen skiner från en molnfri himmel. Det är varm och skönt. Peppar och jag tränar mycket basics. Vissa dagar känns det bra, andra lite sämre, men det går åt rätt håll.

Idag gjorde vi en härlig vandring. Det var naturligtvis fler än vi som hade samma idé och vi alla hade vi en underbar belöning som bestod av underbar utsikt över Inndalen

I år får vi uppleva en underbar senhöst. Naturen sprakar i otroliga färger, solen lyser från en klarblå himmel och det är varmt. Nu i veckan har vi dagstemperaturer omkring 17 – 20°. På tisdagseftermiddag tog jag ledigt och gick en liten vandring med Peppar upp till Walderalm. Jag gick upp i T-shirt och önskade nästan att jag tagit de knälånga vandringsbyxorna istället för de långa. Väl uppe så var det naturligtvis lite kyligare och jag fick sätta på mig en tröja. Kändes iaf väldigt skönt att kunna njuta och ta tillvara lite av det fina vädret.

I helgen var vi återigen hos svärföräldrarna, det var ju allhelgonahelgen. På lördag eftermiddag var vi uppe i Zedlacher Paradies och njöt av den fina naturen där. Peppar fick lite träning och han var duktig med att komma tillbaka med dummiesarna, men mindre duktig med fotgåendet.