Dagarna går …

…så himla snabbt. Jag hinner inte med, varken med det ena eller det andra. Det är inte så mycket som händer, men vi tränar igen Russin och jag. Hon vill så gärna och det är kul och underbart att se hennes glädje när jag packar ihop för ett litet träningspass här utanför,  men … efteråt är hon helt färdig … och eftersom alla tycker att jag överdriver och tar Russins problem alldeles för allvarligt försöker jag att inte se det. Inte höra hennes flåsande eller se hur hon vandrar från en plats till en annan för att ligga fem minuter och sen leta upp ett nytt ställe. Hur som helst var vi i Matrei i.O. över helgen och gjorde en underbar liten vandring. Vi tog kabinbanan upp och så gick vi ytterligare uppför en bit innan vi var uppe på toppen dvs Roten Kogel  2762 möh. Eftersom vädret är väldigt labilt var det inte länge som vi var där uppe eftersom de hade lovat åska på eftermiddagen. Vi gick tillbaka igen och strax innan vi kom till kabinbanan igen började det åska och regna.

Oro

Vid sista besöket i Bolmen vet jag inte riktig vad som gjorde att det gick som det gick.   Russin och jag traskade återigen omkring i skogen. Jag kikade lite efter svamp och därefter gick vi ner till sjön så att Russin fick simma lite och få bort den värsta skiten från alla diken som Russin hittade.  Vi drack en kopp kaffe hos min morbror och Russin som låg under bordet började bli lite orolig och gnydde lite konstigt. När jag reste mig upp märkte jag att Russin hade problem med att resa sig. Hon kom upp, men kurade i hop sig och darrade.  Hon gick några steg och sen blev det lite bättre igen även om vi märkte att hon hade ont. Vi packade ihop och körde tillbaka till Laholm rätt så snabbt. Där fick hon smärtstillande med en gång. Det var så hemskt att se henne. Hon hade så ont och jag var helt förtvivlad. Hon låg helt stilla till klockan två på natten då hörde jag att hon gnällde. Vi bar ner henne så hon fick komma ut och kissa och så fick hon ytterligare smärtstillande. Sen låg hon helt stilla resten av natten. På morgonen var det inte mycket bättre. Hon stog helt ihopkurad och darrade tills hon plötligt tog några steg och sen gick hon rätt så normalt igen. Det blev ytterligare en tablett smärtstillande och så försökte jag förjäves att få tag på en veterinär som kunde ge henne en spruta med smärtstillande eftersom jag tyckte att tabletterna inte hjälpte så mycket. Eftersom Russin nu mådde bättre lät jag det vara. Jag är förtvivlad över att hon ska behöva få så ont. Är det bättre att låta henne få somna in? Ibland blir jag väldigt osäker, men så är hon så pigg och glad igen och då blir det svårt. Ska vi få bestämma så över liv och död? Samtidigt ska hon verkligen inte behöva ha så otroligt ont. Usch, att man ska behöva ha så tunga tankar.

Semester och annat

Vi kom tillbaka till Österrike igen i gårkväll. Man frågar sig naturligtvis vad man gjort för att förtjäna ett  så uselt semesterväder. Känns onekligen lite trist. Nu var ju årets semester i vilket fall som helst inte så glädjande. Redan den andra dagen var pappas begravning. Det var en fin begravning om än väldigt sorglig. Efter Begravningsgudtjänsten samlades de närmsta på rökeriet i Laholm för en minnesstund. Det kändes bra att träffa Pappas syskon och andra släktingar som det verkligen var länge sedan vi sågs sist. Naturligtvis har det varit mycket andra saker som skulle klaras av under semestern t.e.x boupptäckning och två dagar innan vi åkte ner hit till Österrike hade vi urnsättningen. En fin minnesstund med mamma och mina två systrar med familjer. Det kändes väldigt tomt utan pappa på semestern

På måndagen var Russin och jag på ”Halmstad Hundsim”. Trevliga Anna kände igenom Russin,  mätte muskler och gav goda tipps. Russin fick prova på balansbollen och hon tyckte det var jätte kul så en sådan boll fick följa med hem. Träffade även duktiga Hanna från Kennel Blågul. Så roligt att ses i real life. Hoppas att vi kan ses någon annan gång oxå.

Russin och jag var iväg några gånger till Hjörnered bara för en långpromenad i skogen. Hittade några kantareller som avnjöts på kvällen. Det blev även två dagsutflykter till Bolmen. I år hyrde vi inte stugan som vi brukar hyra och jag saknade det.

Fragensteinprüfung 2012

Igår var det tre veckor sedan Pappa dog. Därför har det varit rätt så tyst här i bloggen och på facebook. Jag flög ”hem” till Sverige över helgen 16-18.6. och det kändes så skönt att kunna göra det. Russin fick vara hemma hos Arthur, vilket gick rätt så bra. Nu blir det så att vi gör semester lite tidigare iår. Vi kör upp redan på onsdag och stannar två veckor.

Idag har vi varit ute och tävlat, Russin och jag. Det var helt otroligt varmt  35° i skuggan och jag är så otroligt nöjd med Russin och hennes attityd. Att hon släpade efter lite vid några tillfällen är verkligen förlåtet. Vi blev placerade som tvåa av 21 hundar och det är verkligen inte dåligt!

Jag lägger ut en film i morgon idag blir det bara en bild!

Foto Anita Stockner – Fragensteinprüfung 2012