Spöken eller något annat?

Igår hade vi träning igen tillsammans med Siena en jaktgolden och Doris som är Sienas matte. Doris hade förr en Flatcoated Retriever som hade en  otrolig energie, blev aldrig trött och var i iallmänhet väldigt stirrig.  Den här hunden fick cancer vid sex års ålder och var tvungen att avlivas. Doris tyckte att eftersom flatten var så jobbig väljer hon en golden istället, dom är lite lugnare. Siena kom och hon är nu lite över tre år och Doris säger att Siena är värre än vad Flatten var. Jag hade nog aldrig klarat av en sån hund som Siena och jag måste beundra Doris för att hon orkar hålla på med henne. Hon är så duktig Siena när hon vill, hon är otroligt snabb, markerar suveränt, söker noga, ja hon skulle kunna gå långt, men att träna med andra, att sitta och vänta det är för mycket, för då börjar hon att skälla, avlämningarna blir inga avlämningar utan då springer man iväg med dummyn istället. Allt blir bara tokigt och att starta på något prov eller WT är inte bara att tänka på. Doris har försökt allt möjligt och hon har varit hos många olika tränare. Nu när vi har tränat tillsammans tre gånger har hon alltid varit jätte duktig och det är så roligt att se att hon sköter sig och att både Siena och Doris tycker det är roligt.
Russin har oxå varit jätte duktig när vi har tränat tillsammans men igår var inte Russin så jätteduktig. Det var något som störde henne vid första markeringen. Jag skickade iväg henne och hon sprang iväg med en faslig fart, men efter ca 40 m tvärnitade hon och bara stod och tittade rakt fram vände sig om och tittade på mej så efter ett tag sa jag till henne och då började hon springa igen, men inte rakt fram utan gjorde en ordentlig båge (omväg) och hade sen dummyn med en gång sprang tillbaka, men tog samma väg som förut. Avlämningen var fin. Vi gjorde ytterligare en lätt markering i samma område, för att försöka lösa upp det hela, men Russin var väldig osäker och undvek alltid ett visst ställe. Har inte en aning om vad det var. De andra övningarna gick inte heller så bra, hon markerade inget vidare och det verkade som om hon inte riktigt ville mer. Lite synd, men det kanske är så det är, vi hundägare är ju inte heller alltid så motiverade och på gott humör.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s