Vi vill ju inte avsluta spårsäsongen med ett dåligt resultat. I helgen har jag en ny möjlighet att starta. Det är ingen riktig tävling utan mer ett prov, men det kvittar, jag vill försöka igen och hoppas att Russin vill hon oxå. Vi har tränat rätt så flitigt, med korta spår som jag försökt att göra lite roligare. Det var ju tydligt att Russin inte hade någon vidare motivation att spåra, vad det nu berodde på vet jag inte riktigt, jag förmodar att hon inte kände sig riktigt bra. I lydnaden är iaf motivatonen mycket högre. Jag har kanske själv omedvetet bromsat henne i spåret, vilket har gjort henne lite osäker. De spår jag gått med henne nu har iaf varit bra, visserligen några småmissar lite här och där, men idet stora hela är jag nöjd. På lördag förmiddag ska vi alltså försöka igen

Eftersom jag inte har några bilder från lydnaden har jag provat att göra några bilder från filmen. Lite olika storlek, men Russin är så söt …

Här kommer en film på lydnaden om det är någon som är intresserad. Själv är jag inte riktigt nöjd med mig själv, men jag medger gärna att jag var väldigt nervös 😦

Oj, nu måste jag revidera. Har precis kommit tillbaka från prisutdelningen och se där; även med dåliga poäng kan man få bra placering. Vi blev placerade som trea på årets ”Tiroler Sieger”. Det är inte illa och vi vann dessutom BGH 3 Cupen 2013. Kul! Kul att det gick ihop sig någorlunda iaf. Känns gott!!!

© SVÖ Telfs – BGH- 3 Cup Gewinner 2013

Denna helgen är verkligen inte vår. I gårdagens lydnad gjorde vi ett skapligt arbete, men tyvärr så satte Russin sig inte på mitt kommando ”Sitt” och där rök all förhoppning om en bra placering och även chansen att vinna BGH-Cupen. Synd!!

Dagens spår känns direkt deprimerande. för även om jag inte hade några stora förväntningar, så hoppades jag åtminstone att Russin skulle visa upp ett hyfsat spårarbete, men att spåra hade hon inte någon större lust att göra idag. Vi fick endast ihop 72 poäng. Jag vet inte varför hon inte vill. Känner hon att hon inte orkar riktigt, att det är för jobbigt och därför är så frustrerad när vi ska börja spåra. Tänker en hund så???

Just nu känner jag mig lite ledsen över det hela, men vet att vi får ta nya tag.

Snart är det dax för årets höjdpunkt. Tävlingen ”Tiroler Sieger” går av stapeln fredagen den 25 oktober  till söndagen den 27 oktober. Det är ett landskapsmästerskap med IPO 1-3, BGH 1-3 (Lydnad) FH 1-3 (Spår) med nästan 80 deltagare. Förra året deltog även räddningshundarna IRO, men iår var intresset från deras sida tyvärr inte så stort. Det var bara två anmälningar så det blir tyvärr inget utav det. Russin och jag startar BGH 3 på lördagen. Ärligt talat känner jag mig rätt så nervös, har en press på mig att lyckas med att visa upp en fin lydnad med bra poäng. På söndagen startar vi FH 1. Här har jag ingen press alls, känner bara att det ska bli kul och hoppas på att det ska gå bra. Russin har fått gå rätt så många spår den sista tiden. Först verkade hon väldigt osäker vid vinklarna och efter det var hon väldigt omotiverad i början av spåret fram till det första föremålet. Jag hoppas att vi har jobbat bort all osäkerhet. Igår visade hon iaf otroligt fint vad hon kan och jag hoppas att vi får ihop det så på söndag också. Så håll tummarna för oss båda svenskar i Tirol 🙂

Jag har länge tänkt på att jag inte har några valpbilder på Russin kvar på hemsidan. Idag har jag laddat upp bilderna i Picasa. Hon var så söt, så otroligt söt. Älskade lilla Russin.
Klicka und njut

Russin Valpbilder

Det var ju förutsagt, men att det skulle komma sådana mängder snö hade ingen räknat med. Den första snön för vintern 2013/2014 överraskade oss alla. Det hade snöat under natten, en riktigt blöt och tung snö, snöfallet var som mest intensivt vid sex-sju tiden på morgonen. Som Arthur sa när han tittade ut genom fönstret ”det är ju inga snöflingor, det är ju tallrikar” Att köra till jobbet med sommardäcken kändes lite pirrigt, men det gick bra även om det gick lite långsamt. Skadorna på träden är enorma. Träden har ju alla bladen kvar och väldigt många är avbrytna som tändstickor på grund av den enorma snölasten. På eftermiddag kom solen fram och här nere töade mycket bort och det var inte mycket kvar på kvällen.

Gilfert i vinterskrud

Majsen som är nedtryckt av snön

I helgen var vi i Osttirol hos svärföräldrarna. Vädret var inte det bästa, men det spelar ju ingen roll när man vill träna lite. Nu blev det fyra spår för Russin. Två på lördagen och två på söndagen. Hon är ju riktigt duktig, men ibland får hon på något sätt ”hjärnsläpp” eller vad man kan kalla det för. Hon vimsar till det, stannar och gnäller som om hon inte riktigt vet vad hon ska göra, men sen sätter hon igång igen och hittar spåret med en gång. Lite konstigt och framför allt onödigt, tycker jag iaf. Bortsett från detta problemet tycker jag att hon gick alla fyra spåren riktigt, riktigt bra 🙂

En bild från lördagen. Tyvärr lite dålig kvalität.

Ja, just nu är det rätt så lugnt. Hösten har kommit så långsamt. Det har varit fina varma dagar, men rätt så kalla nätter. Bladen börjar få fina färger och det luktar höst. Vi har varit rätt så flitiga med träningen på kvällarna och jag har koncentrerat mig på två saker. Dels är det att Russin ska komma tillbaka med apporten snabbare dvs springande och jag tycker att det har gått riktigt bra. Det andra problemet är att få till ett snabbare plats när jag skickar ut henne. Det är alltid den sista övningen och det har fungerat riktigt bra förut, men de två sista proven har det kostat många poäng. Jag tycker att även det börjar ta form igen. Har lite problem med min tränare som inte riktigt är med i mitt tänk, men eftersom jag bara tränar med henne en gång i veckan hoppas jag att jag ska kunna övertyga henne om att det går att göra det på ett annat sätt också. Nu i helgen har jag tagit det lite lugnare med lydnadsträningen eftersom jag tyckte att Russin visade tecken på att ha ont i ryggen. Det har blivit tre spår istället som har gått väldigt bra. Det första gick bäst. Det var ett rätt så långt spår i gräs med sex föremål och sju vinklar. Hon höll egentligen samma tempo hela tiden och det var ett verkligen angenämt tempo, lugnt och fin. Markerade alla föremål och tog alla vinklarna. Ja det kändes skitbra. Det andra spåret blev ett kort spår utan föremål på en åker. Bara jord. Det var första gången jag provade på det och det gick så bra så. Så idag provade jag på ett rätt så långt på samma åker med sex föremål och fem vinklar. Här var det lite problem emellanåt, men hon gick igenom hela spåret och jag fick in alla föremålen så i det stora hela är jag riktigt nöjd. Får se om jag anmäler till en tävling i slutet av oktober.

Här en söt bild på Russin med hennes belöning efter sista tävlingen den 14 september 🙂

Russins belöning