Idag stack vi iväg och åkte kälke. Vädret var fint och det var inte så kallt. Vi hade en riktigt härlig eftermiddag.

Arthur och Russin Hoher Sattel

Om jag nu tänker tillbaka lite på hur det har gått för oss så kan jag faktiskt inte vara mer än nöjd. Vi har haft många fina framgångar att blicka tillbaka på och för mig känns det helt fantastiskt att vi har kunnat starta på olika tävlingar och det med fina resultat även om Russins rygg spökar. Jag är så glad över lilla Russin och jag hoppas att vi får ett fint år 2013 tillsammans.

Så önskar jag alla mina vänner och bekanta ett riktigt gott nytt år!!

Över juldagarna var vi i Matrei i Osttirol hos svärföräldrarna. Det var rätt skönt att komma hemifrån ett tag, men ännu skönare att komma tillbaka igen. Tyvärr blev det inte någon träning för Russin alls. Några långpromenader i snön som var i Matrei mycket mer blev det inte.

Den 27 och den 28 december jobbar jag och sen blir det några dagar ledigt igen

Här en liten bild på Russin och mig på en promenad på julaftonen

Tänkte att jag skulle försöka filma lite av mina träningar i framtiden för att lättare finna felen vi gör. Det blev ett litet försök nere i garaget eftersom det var så kallt och mörkt ute. Inte är det optimalt att träna på asfalten, men bättre än ingen träning alls. Just den här dagen var det kanske inte så mycket fart i Russin, men jag tycker ändå man ser att hon tycker det är roligt!

I dag hade vi en vacker men kall morgon. Russin fick lite tasskramp och var glad när jag vände om igen för att hämta kameran. När jag sedan gick ut igen tittade hon lite snopet på mig ”måste vi verkligen gå ut igen?” Lite snö har vi fått här i dalen,  men inte så mycket.

Det har nu gått över en månad sedan jag skrev det sista inlägget. Det är visserligen inget speciellt som hänt, men mest beror det väl säkert på att jag helt enkelt inte har haft någon lust till att skriva. Vad har nu hänt?
Eftersom Russin regelbundet får smärtstillande, så var det dax att göra ett blodprov för att se hur hennes värden såg ut. Som befarat visade blodet att njurarna inte är helt ok. Värdet är inte oroveckande på något sätt, men senast om sex månader ska det kollas upp igen och då får vi se om vi ska sätta igång något. Eftersom Russin inte längre får något torrfoder utan bara rått kött och lite grönsaker (BARF) så kanske även det har förändrat henne blodvärden. Efter Jul har jag tänkt att ta kontakt med en sk näringsrådgivare för att anpassa hennes kost med smärtstillande. Vi har även varit och kontrollerat Russins tryck i ögonen. Eftersom hon inte är goniofri så bör det kontrolleras i mellanåt. Trycket var tack och lov OK, men vetten drog bort några ögonhår som irriterade hornhinnan och ögonläkaren bad oss komma tillbaka om fem månader igen för att kolla upp hennes ögon.
Två veckor efter blodprovet ville Russin helt plötsligt inte äta, inte ens godis ville hon ha. Tack och lov varade det bara i två dagar och sen var allt som vanligt igen. En vecka efter det så hade hon diaree i två dagar. Lite jobbigt, speciellt när man måste springa ut fyra gånger mitt i natten, men man får väl vara glad över att hon säger ifrån så man hinner ut iaf.
Nu när jag skriver, känns det väl som om det varit mycket sjukdom, men jag är ju van att det alltid är något. Nu höll jag på att skriva att det inte bekymrar mig mycket, men det stämmer naturligtvis inte. Jag tycker att det är jäkligt jobbigt och ofta ångrar jag att jag överhuvudtaget har skaffat hund.
Igår när vi var ute på en liten promenad träffade vi en härlig flathane på tre år. Så fin han var!! Full av glädje och fart och ändå så mysig. När jag kom hem började jag nästan att gråta. Den här glädjen och lite clownaktiga, det är något som Russin inte har och som jag saknar så.
I morgon ska vi iväg och försöka få ihop något julkort och på eftermiddagen ska vi på svenska klubbens jul och luciafest i Innsbruck och jag hoppas att vi får lite god svensk julmat.