Här kommer våren med stormsteg. Igår var det 20,5° det är ju helt otroligt och Russin, hon envisas med att sätta på sig baddräkten precis lagom till utställningen i München nästa söndag. Jag har sagt till henne nu flera gånger att det är för tidigt och att hon kunde väl sätta på sig vårkappan iallafall, men nej hon är rätt så einvis ibland minsann. Pälsen bara faller av, men vi åker ändå för det kommer antagligen bli den första och enda utställningen detta året.
Helgen var härlig och i söndags var vi uppe i backen igen. Solen värmde ordentligt,  snön smälter och Arthur och jag blev röda om kinderna av solen. Härligt är det, men det är på tok för tidigt.
Träningen i fredags gick väl någorlunda. Jag är långt ifrån nöjd, men det är väl jag som gör fel för det mesta. Roligt är det iaf. Ha en bra vecka! 

Jippi!!! Den 10 mars sätter kursen igång. Vad roligt det ska bli. Hoppas att jag kan visa att vi iaf kan lite 🙂

Träningen i lördags var tyvärr lite misslyckad. Jag hade hört fel ang. vart vi skulle träffas. Var ute i väldigt god tid och sen väntade jag och väntade, men det kom ingen. Mobiltelefon hade jag naturligtvis glömt så inte kunde jag ringa heller. Jag blev så sur på mej själv för att jag glömde mobilen. Sen kom jag på att kursledaren pratade något om ett annat Gasthaus i närheten, så jag körde dit och där stog de och väntade. Tio minuter försenade var vi. Nåja, vi började med ett vanligt linjetag och Russin knallade. Så typiskt, jag tyckte ju att hon har varit så duktig och inte knallat mer. Naturligtvis fick jag göra om och nu gick det bra. Lite senare vid en annan övning var hon snabb ut, men tillbaka fick hon någon god doft i nosen, så hon släppte dummyn och gick och nosade istället. Överhuvudtaget verkade hon väldigt okoncentrerad.
Igår var vi uppe i bergen igen. Russin, jag med mina snöskor och Arthur med skidor. Det blev en väldigt lång runda för Russin och mej och Russin verkade riktigt trött när vi gick tillbaka. Ja, jag var ju också trött, det kändes riktigt i benen och i fötterna att vi hade gått långt. Vädret som varit underbart de sista veckorna fortsätter att vara underbart. Sol från en klarblå himmel och inte ett moln i sikte, men i lördags blåste det en iskall skandinavisk vind som verkligen inte var så underbar. Nu vill vi snart ha lite mer snö! Ha, det bra alla!

Jag måste bara berätta att det var någorlunda ljust igår när vi kom hem från jobbet, så jag bytte snabbt kläder och tog med mej dummyväskan och visselpipan och gjorde en liten sök-träning i snårigt område. Jag har aldrig sett Russin så motiverad, hon tyckte det var så jätte roligt och var så där riktigt ivrig. Hon nästan plöjde sig fram genom snåren och jag var tvungen att skratta och hon hittade otroligt snabbt de tre dummiesarna som jag lagt ut. Efter det gjorde vi ett linjetag och övade lite stopp signal sen var det rätt så mörkt så vi fick sluta med träningen. Tänk om Russin alltid var så ivrig … Ååh vad jag tycker om henne  

Russin lekte lite fina damen i fredags på träningen. Vi övade lite sök och det gick ju bra så länge det inte var så snårigt. In i björnbärsriset ville Russin verkligen inte (förstår jag ärligt talat, men det hjälper inte) lilla jag följde med in och då gick Russin också med, men att springa omkring och leta efter en dummy var inte det hon ville. Ja, hon hittade den ju när vi nästan var precis framme. Nu blir det lite snårträning i framtiden. Hon haltade inte ett dugg och var glad och hade massa spring i benen så det gick tack och lov snabbt över. Vädret har varit underbart i helgen och igår var vi uppe i backarna igen. Jag med snöskorna och Arthur med turskidorna. Härligt och Russin … ja, hon älskar detta med snön det spelar inte så stor roll vad vi hittar på. Nu ligger hon under mitt skrivbord och snarkar ordentligt. Lilla Russinpussen!

Jippi, fick ett samtal igår om att dummyträningen startar i eftermiddag igen. Vad roligt det ska bli! Russin haltar visserligen lite imellanåt, för hon blev ordentligt omkullvräkt av en annan hund som hon lekte med igår på lunchen. Precis där var det en stengång och man hörde riktigt hur hårt hon slog i. Stackars Russin, hon ville inte fortsätta att leka efteråt och haltade rätt ordentligt när vi gick tillbaka till kontoret så det var nog en rätt så ordentlig smäll hon fick där. På kvällen märkte jag nästan ingenting och i morse var farten vid inkallningen inte som den brukade och den sista biten haltade hon. Vi går naturligtvis ändå till träningen, haltar hon vid apporteringen, så blir det iallafall lite passivitetsträning och det skadar ju inte 🙂