Hos ögondoktorn

Russin får besöka ögondoktorn med jämna mellanrum. För det första är det för att hon inte är goniofri dvs hon kan få glaukom och för det andra är det får att kontrollera ögonhår som envisas med att växa där de inte ska växa. Som ung fick vi operera henne tre gånger för ektopiska cilier, dvs. ögonhåren växte från det innre ögonlocket och mot ögat och låg och skavde mot hornhinnan. Det var verkligen synd om henne och det gjorde delvis säkert väldigt ont. Så här såg hon ut den 22.05.2007 då var hon 1 år och 1 månad.

1-IMG_0756a

Ibland läser jag att de avlar på hundar med ektopiska cilier, vissa menar på att det inte är ärftligt, men varför kan man ju fråga sig. Jag hoppas iaf att jag aldrig får en hund till som behöver uppleva detta.

Nu har Russin tack och lov inte några större problem längre, men hon får lite ögonsalva ibland när jag tycker att hon ser lite besvärad ut. Ögonläkaren tyckte jag ska ge henne salva i ögat varje dag för att skydda hornhinnan och drog även bort några felställda ögonhår. Trycket i ögat mätte hon inte denna gången eftersom ögat för övrigt såg så fint ut. Så skönt att höra!

Annars är det inget särskilt som händer. Vi ligger rätt så lågt med allt dvs vilar oss i form 😮

Det gick bra

1-IMG_0046Rätt så tidigt i går morse var vi på väg igen. Dags för årets sista spårtävling. Det var rätt så kallt och regnet öste ner. Verkligen inget vidare, jag har ju visserligen bra kläder, men blev lite blöt ändå, mindre bra är att sådant väder för Russins rygg 😦 Området vi skulle till var en bra bit iväg och låg rätt så högt, det var nästan så att man var rädd för att det skulle börja snöa. Men tack och lov var det bara regn. Jag la mitt spår som skulle ligga i 45 min. Efter det tittade jag på några andra innan jag tog ut Russin ur bilen. Hon var väldigt uppskruvad och ivrig. Som tur var lugnade hon ner sig lite innan vi fick hälsa på domaren och berätta hur vi lagt spåret. Denna gången var det en annan hund, rätt så ivrig och hon spårade rätt så bra, gjorde någon liten avvikelse någon gång, markerade första föremålet fint, det andra uselt. Här la hon sig inte utan blev stående först och sen la hon sig med huvudet mot mig dvs åt fel håll … suck, men sen gick det bra igen, vinklarna fina och slutföremålet var också bra. Vi fick 90 poäng av 100. Det känns jätte bra att få avsluta året med ett resultat som känns bra. Duktiga fina Russin 

Spårträning

Vi vill ju inte avsluta spårsäsongen med ett dåligt resultat. I helgen har jag en ny möjlighet att starta. Det är ingen riktig tävling utan mer ett prov, men det kvittar, jag vill försöka igen och hoppas att Russin vill hon oxå. Vi har tränat rätt så flitigt, med korta spår som jag försökt att göra lite roligare. Det var ju tydligt att Russin inte hade någon vidare motivation att spåra, vad det nu berodde på vet jag inte riktigt, jag förmodar att hon inte kände sig riktigt bra. I lydnaden är iaf motivatonen mycket högre. Jag har kanske själv omedvetet bromsat henne i spåret, vilket har gjort henne lite osäker. De spår jag gått med henne nu har iaf varit bra, visserligen några småmissar lite här och där, men idet stora hela är jag nöjd. På lördag förmiddag ska vi alltså försöka igen