Vi var hos veterinären igår kväll och tog röntgenbilder igen. Det är mindre vatten i lungan nu så tabletterna hjälper.

Russin är mycket piggare, piggare än hon varit på länge, men hon blir också fort trött. Eftersom det inte gjorts något ultraljud vet vi inte riktigt vad det är för hjärtsjukdom, men veterinären pratade om DCM (dilaterad caridomyopati). Jag vet inte själv om vi ska åka iväg till en specialist, en kardiolog, som får kolla igenom hjärtat ordentligt. Den som rekomenderas är i München och det är en bit att köra. Hjälper det henne? Hur ser en prognos ut?

Allt är så otroligt svårt. Det är synd om henne, men än har hon absolut livskvalitet. Så länge vattnet är kvar i lungan får vi ta det lugnt med allt, men sen hoppas jag att vi kan börja träna lite ändå. Hur det hela utvecklar sig står i stjärnorna, men vad gör man med en fyraårig liten flattetjej som man inte kan eller bör ta med på olika sportliga aktiviteter eller apporteringsträning. Det är ju inte bara hjärtat som orsakar problem utan även hennes spondylos. Vi kör nog vidare som vi gjort och låter henne få ett roligt liv.

Det här med hjärtat är säkert något som hon har haft väldigt länge. Arthur och jag har ju ofta frågat oss om hennes hjärta är friskt eftersom hon alltid har blivit så fort otroligt trött, men även om vi alltid har frågat veterinären om hjärtat verkligen är okey är det inget som har gjort en röntgen.

I eftermiddag kommer jag nog att fixa till några bilder så att det inte bara är tråkig läsning här i bloggen.