Lillkillen

Vår lillkille blir i dagarna 9 månader. Helt otroligt vad tiden går.

Han har haft lite problem med magen ett tag och igår kväll åkte vi iväg till veterinären med ett avföringsprov från de tre sista dagarna. Jag visste inte alls vad det kunde vara för fel, han har ätit som vanligt, druckit som vanligt och avföringen har varit väldigt riklig och nästan alltid grötig. Han har nog haft lite ont i magen också. Nåja, veterinären tippade först på att bukspottkörteln var inflammerad, men avföringsprovet visade att han hade parasiten giardia. Egentligen tur att det inte var bukspottkörteln, även om gardiaparasiter inte heller är så trevliga. Nu har han fått tabletter som han ska få i fem dagar, en vecka uppehåll och därefter tabletter i fem dagar till. Hos veterinären passade vi på att väga honom också och vågen visade på 20 kg.

Annars händer det inte så mycket. Peppar och jag är fortfarande lite oeniga om vem som bestämmer. Det börjar kanske att bli lite bättre och vissa dagar känns riktigt bra, medan jag känner mig som en helt värdelös hundförare andra dagar. Vi tränar inte så mycket, vi går mest omkring och det är jag som bestämmer vart vi går, när han börjar dra i kopplet vänder jag och går åt andra hållet. Jag vet inte riktig om det är rätt, men han flippar iaf inte alltid ut som han gjorde förut. Naturligtvis leker vi och har kul också, och lite små övningar i vardagslydnad blir det också, men alltför flitiga är vi inte och så riktigt roligt tycker jag inte heller det är. Nåja, han är så ung och det blir väl bra så småningom.

3-IMG_4505 2-IMG_4486 1-IMG_4464

Stenar i maskineriet

Ja, vi har inte bara grus i maskineriet utan stenar och delvis rätt så stora. Peppar är inne i en ålder som är otroligt påfrestande. Han skiter i att komma, retas och får han inte som han vill då är det hopp, skäll och bråk. Jag känner verkligen att han försöker utmana mig och testar allt för att få igenom det han vill. Jag är väldigt envis jag också, ska jag erkänna och vi kämpar på båda på. Var är hans ”will to please”? Vår respekt och tillit för varandra?? Påskhelgens väder var uselt och likaså hans uppförande och min känsla som hundförare. Men så dyker de där små glädjeglimtarna upp, som när jag skickar iväg honom till en liten stolpe med en godisbit, där jag kan stoppa honom och skicka honom till en annan stolpe med en godisbit och han gör det så fint och springer sen snabbt, snabbt tillbaka igen. Han KAN vara så duktig och han ÄR en så härlig hund och jag är så glad ändå att han är min!

1-IMG_4503 2-IMG_4516 3-IMG_4501 4-IMG_4485 6-IMG_4471 5-IMG_4480