Nu är det återigen ett tag sedan jag skrev. Hos oss går allt lite på sparflamma. Jag försöker att känna efter lite hur mycket Russin tål, om det finns något som gör att hon får ont. Tänk om hon kunde berätta för oss hur hon mår, det hade varit så mycket lättare.

I fredags var vi iaf iväg och tränade lite lydnad. Vi körde igenom allt utom A-väggen. Russin gick väldigt bra och tyckte det var otroligt roligt. Min tränare tyckte hon gick ännu bättre nu än i höstas vilket naturligtvis gjorde mig glad samtidigt som jag blev lite ledsen eftersom jag förmodligen inte kommer att starta mer på någon tävling. Dagen efter dvs i lördags hade hon tyvärr ont i ryggen igen. Det kändes naturligtvis väldigt deprimerande, det måste nästan ha varit träningen som framkallade det … På förmiddagen hade jag lite ringträning för några i österrikiska retrieverklubben – Tirol. Det var riktigt kul att visa lite även om jag verkligen inte har så mycket erfarenhet. På eftermiddagen hade vi tänkt att gå upp till Walderalm i det helt underbara vårvädret, men eftersom Russin inte var OK så fick det  bli lite lugn och ro istället och jag fixade lite på terassen. Klippte bland annat ner lite rosor så nu har det blivit rätt så fint där. På sena eftermiddagen la jag ett litet spår till Russin som jag lät ligga någon timme. Det gick tyvärr inte alls bra och Russin var inte speciellt motiverad att spåra, men vi fick in alla föremål och när vi kom hem gick Russin och la sig och sov i stort sett hela kvällen och natten. Nästa dag – i söndags var allt OK igen och hon var pigg och glad. Vi stack i väg till Loas Sattel – det är en vandring som inte är så lång och inte alls brant – och där åt vi en jätte god schnitzel. Bilden är därifrån.