Nu har vi snart arbetat två veckor sedan vi kom tillbaka från semestern. Tiden går så otroligt fort. Förra tisdagen fick vi åka iväg till veterinären igen. Redan i slutet av semestern märkte vi att Russin var lite trött och skakade på huvudet med jämna mellanrum. Det visade sig att hon hade öronkvalster – heter det så på svenska? Hon fick några droppar och kontrolltermin om en vecka. Inte blev hon mycket piggare efter det, men sen tyckte jag att hon verkade må bättre på fredag-lördag. Jag hade anmält Russin och mig till en dummyträning i Tyskland för Jörg Brach. En träning som jag verkligen sett fram emot eftersom Jörg är en ypperligt bra tränare. Jag tvekade ändå med att åka iväg eftersom hon inte kändes helt OK. Vi körde tillslut vilket visade sig vara fel. Russin var trött, otroligt trött.  På den första övningen fick jag iväg henne iaf, men på den andra övning lämnade hon inte min sida. Jag försökte ett par gånger, men hon bara tittade på mig.  Jag avbröt och tänkte att hon kanske har så ont i ryggen. Jörg sa även att hon inte sprang riktigt ”rent” på den första övningen. Russin fick vila och Jörg erbjöd mit att göra de andra övningar med hans gamle goldenretriever ”Truman”. Truman blev lycklig och det var kul att ha en hund som gjorde det man sa vid min sida. Russin gick och la sig meddetsamma när vi kom hem, på jobbet var hon helt apatisk, låg bara och hälsade inte på någon. Veterinären ställde diagnosen laryngit och nu har hon fått antibiotika för det. Idag är hon tack och lov piggare, men det blir fortsatt vila och lugn och ro till i slutet av veckan.

Russin måste ha ett otroligt dåligt immunförsvar eftersom hon ständigt får olika sjukdomar. I år har hon (bortsett från hennes problem med ryggen och sköldkörteln) haft öroninflammation, kvalster i pälsen, urinvägsinflammation, kvalster i örat och nu laryngit. Det är väldigt deprimerande att ha en hund som ständigt är sjuk speciellt då om man vill jobba med hunden och nu funderar jag på – om jag ska ha en hund till – verkligen ska fortsätta med denna rasen.  Just nu känner jag mig bara ledsen, besviken men även förbannad.