En fantastisk fin, men ansträngande tur gjorde vi i helgen. Det är ju väldigt varmt, så det gäller att vara uppe god tid. Vi körde upp till Loas Sattel och parkerade där. Där ifrån är det 928 höjdmeter att gå uppför. I början sprang Nox fram och tillbaka och utnyttjade varje vattenhål, men efter ett tag blev även han lite tröttare av att gå uppför och gick mer vid sidan om eller mellan oss. Riktigt duktig var han iaf. Uppe på toppen blåste det rätt ordentligt. Vi fikade lite och började sedan med att gå nerför igen. Sträckan var längre och att gå nerför är i längden även det ansträngande, men på ett annat sätt. Efter drygt 13,5,km var vi alla tre glada när vi var tillbaka till bilen igen.

Det är otroligt varmt och jag som egentligen älskar sol och värme märker att jag börjar bli gammal och tycker att det helt enkelt är alldeles för varmt. Jag kan ju jobba när jag vill egentligen och därför kommer jag att sticka iväg och träna med Nox tidiga förmiddagar och jobba på eftermiddagen när det är för varmt för att vara ute.

I lördags gjorde vi en härlig vandring till ”Nafingsee”. Nox fick simma lite och vi badade fötterna. Den lilla sjön ligger ca 1.950 möh och där är det naturligtvis inte lika varmt.

I helgen var Nox och jag iväg och testade Hoopers för första gången. Det var ju knappt så jag visste vad det var för något, men jag är så glad över att jag fick möjlighet att var med. Det var riktigt, riktigt roligt och Nox tyckte det var roligt han med. Han lär fort och för övrigt uppförde han sig exemplariskt och chillade bredvid mig när vi tittade på de andra. När det var jobb så var han genast med på noterna och gav gas även om det var väldigt varmt. Tränaren berömde honom mycket för att han verkar så balanserad och även för att han verkligen vill jobba. Nu får vi se om det blir något av det här med Hoopers. På klubben där vi tränar har vi ingen utrustning, men det kanske vore något som kan köpas in. Vi får väl se 😊

Som sagt var det väldigt varmt och det kändes skönt att kunna göra övningarna i skuggan.