Har precis kommit hem ifrån Sverige och Peppar är naturligtvis glad över att jag är tillbaka igen. Det känns lite konstigt att vara ifrån mina killar. Jag flög hem på torsdag eftermiddag Innsbruck – Frankfurt – Köpenhamn och sen tåget upp till Laholm. Allt gick väldigt smidigt. Vi tog ett glas vin Mamma och jag och firade hennes dag och pratade lite. Jag var lite överraskad att hon mådde så bra, men visst märker man att hon är glömsk.

Åsa kom nästa dag precis efter frukosten. Hon var på väg tidigt, men det var naturligtvis bra. Vi beställde några tårtor och handlade lite till lördagens gäster. Vi fixade till lunchen, morgondagens kycklingsallad och ställde ihop bordet och dukade. Vi hann med riktigt mycket och det var kul att umgås lite.

På lördagen var då själva kalaset. Vi hade beställt på Norrvikens trädgårdar. Så otroligt fint, fantastiskt god mat och väldigt trevlig och duktigt personal. Vi hade det så trevligt och det var så kul att träffa alla. Tyvärr finns det ju inte många släktingar kvar. Efter lunchen åkte vi alla hem till mamma och drack kaffe och åt god tårta. Vi var alla proppmätta, men efter ett tag gick det ner lite kycklingsallad också och tur var väl det för vi hade gjort rätt så mycket. Det blev inte sent och efter alla åkt gick vi och la oss, mamma och jag, rätt så tidigt.

På Söndagen var det bara mamma och jag. Vi pratade mycket. Det kommer upp så många gamla minnen och mycket som jag inte har hört tidigare. Det är riktigt intressant att höra hur mamma hade det som liten flicka och ung tjej. Jag plockade även ner nästan alla äpplen och gick en runda i Laholm. Vädret var väldigt fint om än lite kallt. Jag tog avsked av mamma på kvällen eftersom en taxi skulle hämta mig klockan 06.05 på morgonen.

Taxi kom naturligtvis för sent och det kändes väldigt nervöst om jag skulle hinna med tåget. Taxin gasade på ordentligt och jag hann 🙂 Flyget gick denna gången från Köpenhamn – Wien – Innsbruck. I Wien var flyget till Innsbruck lite försenat, men det var bara drygt en halvtimme och när vi landade i Innsbruck hade vi nästan ingen försening alls. Arthur och Peppar hämtade mig, jag körde Arthur till jobbet igen och efter det åkte Peppar och jag hem och gick en långpromenad.

Det var några härliga dagar, men alldeles för kort och naturligtvis hade det varit mycket roligare om Arthur och Peppar hade varit med.